Efter en mycket uppskattad och riklig lunch från Löttorpshallen inledde dagens gäst Peter Danielsson sin föredragning med ett medryckande sätt om hur öländska orter fått sina namn. Ortsnamnen bygger ofta på gamla traditioner där basen var gårdsnamn som i framtiden riskerar falla i glömska med kommande generationer.

Ett namn består ofta av ett förled och ett efterled t.ex. vi eller by som betyder stat eller ställe.   Andra exempel är lösa som betyder ängsmark eller betesmark.

Måla kan betyda antingen uppmätt jordstycke eller avtal angående mark.

Trälar tog mark som sedan legaliserades som ägare. Nya arrenden uppstod via köp och nya gårdar etablerades.

På 1200 talet var kyrkan dominerande och nya kyrkor byggdes. De var då också ett skydd mot angrepp från öster t.ex. Källa gamla kyrka.

Digerdöden drabbade Öland hårt. Då uppstod också nya namn.

Man kan läsa om namn i boken ”Det medeltida Sverige”. Där beskrivs bakgrunden till namn fram till 1560. Boken ”Öländska ortsnamn” av Peter Vikstrand är också att rekommendera för intresserade

Peter uppmanade oss att fundera på våra egna ortsnamn. Många intressanta tolkningar finns; tex Munketorp som innebar att Roma kloster ägde gårdar här.

Löttorp eller Löt betyder betesmark.  Vedborm betyder Vedborna ö dvs en plats i ett sjöområde. Alvedsjö betyder fiskeplats. Dödevi är namnet på en kultplats.

Efter det uppskattade föredraget påminde ordförande om kommande aktiviteter: En vårresa till Torslunda gård den 1 juni. Där vi får en guidad tur bland bl.a. orkidéer

Peter Danielsson har stort intresse av att samla på tyska ölstop. Därför tackade vi för en mycket intressant föreläsning genom att ge honom tre stop

Lars Borgvall