HELDAGSRESA GENOM HELA HALVA SMÅLAND 2025-03-19

Drygt trettio personer äntrade en sprillans ny buss, först i Tvärskog, därefter i Ljungbyholm, sedan i Trekanten och sist i Nybro, för att snart stanna igen - i snålblåsten i Eriksmåla - för "bussigt" kaffe med dopp.
Första resmålsstopp var annars Smålands museum där vi blev förtjänstfullt mottagna av personal som lotsade oss vidare genom labyrinter till Utvandrarnas hus, med en guide som tog väl hand om oss och fyllde våra kunskapsluckor med klokskap om utvandringens orsak och verkan, och i viss mån återvandringen.
Vi lät oss därefter väl fägnas en enkel men mycket smakfull lunch och somliga fick inte nog av knaprandet på delikata smakfullheter.
Efter både upptrappning av våra aktiviteter och nedtrappning igen vid Teleborgs slott tog Tobbe oss till IKEA museum där vi informerades om händelsehorizonten från "resans" början till denna dag. En tidsresa med känsla, försakanden, eftertanke, envishet och framåtanda. Till skillnad från dagens obetänksamma irrfärder som orsakar konkurser i mångmiljardklass.

  • Resenärerna samlade i avgångshallen för vidare färd mot - för många av oss okänt - mål.
  • Vår förnämliga guide introducerade oss i denna resas tid och rum
  • Esaias Tegnér hade kläm på folkökningens orsak och verkan - och så kom då missväxt och nödår
  • Vem har då inte hört talas om "Amerikabreven". Kunde dröja månader, kanske ett halvår innan de kom fram, om ens - underfrankerade som många var. Oftast överdrivet positiva - fattas bara - vilket lockade över fler västerut.
  • Många både levde och dog med stövlarna på, om än inte så teatraliskt som i filmen med samma namn, men tack vare dessa viktiga don kunde de uträtta sina värv under alla förhållanden och dog man fanns fötter som väntade
  • Det var faktiskt inte bara till Amerika som man utvandrade. Mycket lockade även till andra länder och kontinenter, inte minst guld.
  • Fördelningen svenskar i de olika delstaterna och Minnesota lockade flest, tätt följt av Illinois
  • Vad har pussel med utvandringen att göra. Vår "reseledare" klargjorde detta pussels funktion som "intelligenstest". Klarade man pusslet i Ellis Island fick men ta sig vidare. Om inte var det bara att ta nästa båt tillbaka.
  • Lagt pussel ligger
  • Nödvändighetsförnödenheter. Anar ett kvinnligt förtecken i ägandeskapsförhållandet.
  • Tomas frågade inte hur mycket klockan var och fick ett uttömmande svar om graden av välkomnande till detta land.
  • Inte enbart guld och gröna skogar - här fanns även indianer, numera med epitetet ursprungsbefolkning och så klart fick de nog av alla blekansikten som stal deras land.
  • Avtal, som bröts av de vita, kunde inte sluta på annat sätt än med krig, även om de nya "amerikanarna" vägrade se det på så vis.
  • Spårlöst försvunnen. Sällan nådde sådana rapporter hemlandet och somliga såg i detta begrepp sin chans att klippa oönskade band till sitt förflutna.
  • Det gällde att frankera - rätt - annars visste man inte om breven kom fram. Men mot att hamna på havets botten hjälpte inga frimärken.
  • Allt varken kan eller bör vägas på guldvåg, men varför inte - guld, vaskat ur flodstrandens sand.
  • Vetebullen. Guld värd, och värd att låta sig väckas, för att känna doften, känslan att ha den i sin hand och ta ett bett och låta sig uppfyllas av smaken.
  • "Söter mjölk och vetebrö! upprepade Lill-Märta."
  • Inte bara om utvandring och återkomst. Här hemma visste man var skåpet skulle stå, med klara toner och inte en pipa för mycket.
  • Så glas det är, ändå inte klart som glas, vad just det är, så ljust det är ...
  • Trappa upp!? Inte det jag tänkt mig som pensionär precis. Blev ändå på det viset att en och annan kom lite längre än så.
  • Alla uppe, alla inne och alla på plats ...
  • ... oavsett från vilket håll man såg på saken.
  • Anette, Ing-Britt, och resten med förresten, glada och förväntansfulla över vad som komma skall.
  • Och det var väl inte busschauffören på silverfat, om än att något snarlikt antyddes på bussens sidor.
  • Kanske Kerstin satt inne med en ljus idé om saken.
  • Men det är väl inget att gaffla om, tyckte Tom. Osäkert om Pia ser road eller livrädd ut, men Anders, Carl-Axel och Ronny sitter säkert.
  • Sanningen så äntligen uppenbar, mos på potatis och ångade grönsaker. Toppat med gräddig sås över saftigt ugnstekta fläskskivor med knasterknapriga svålkanter.
  • "Vad är det fråga om? Jag sa ju bara att jag tyckte att fläsksvålarna var knapriga och goda."
  • ("Hur länge ska jag då behöva står här och vänta på att han tar emot det han så ihärdigt har bett om?")
  • Var, om inte på ett slott, ska man finna mästerligt uttryck för snickarglädje?
  • Hej på dig själv, Ingvar! Nog finns din själ inom dessa väggar. Kerstin och Ing-Britt lyssnar som väluppfostrade skolbarn till det guiden har att berätta.
  • Runt om fanns flera bildväxlarberättelser om IKEA
  • Ena gruppens guide i samtal med Anette före kaffe med dopp, shopping i muséets butik och återresan.
  • Resenärerna samlade i avgångshallen för vidare färd mot - för många av oss okänt - mål.
  • Vår förnämliga guide introducerade oss i denna resas tid och rum
  • Esaias Tegnér hade kläm på folkökningens orsak och verkan - och så kom då missväxt och nödår
  • Vem har då inte hört talas om "Amerikabreven". Kunde dröja månader, kanske ett halvår innan de kom fram, om ens - underfrankerade som många var. Oftast överdrivet positiva - fattas bara - vilket lockade över fler västerut.
  • Många både levde och dog med stövlarna på, om än inte så teatraliskt som i filmen med samma namn, men tack vare dessa viktiga don kunde de uträtta sina värv under alla förhållanden och dog man fanns fötter som väntade
  • Det var faktiskt inte bara till Amerika som man utvandrade. Mycket lockade även till andra länder och kontinenter, inte minst guld.
  • Fördelningen svenskar i de olika delstaterna och Minnesota lockade flest, tätt följt av Illinois
  • Vad har pussel med utvandringen att göra. Vår "reseledare" klargjorde detta pussels funktion som "intelligenstest". Klarade man pusslet i Ellis Island fick men ta sig vidare. Om inte var det bara att ta nästa båt tillbaka.
  • Lagt pussel ligger
  • Nödvändighetsförnödenheter. Anar ett kvinnligt förtecken i ägandeskapsförhållandet.
  • Tomas frågade inte hur mycket klockan var och fick ett uttömmande svar om graden av välkomnande till detta land.
  • Inte enbart guld och gröna skogar - här fanns även indianer, numera med epitetet ursprungsbefolkning och så klart fick de nog av alla blekansikten som stal deras land.
  • Avtal, som bröts av de vita, kunde inte sluta på annat sätt än med krig, även om de nya "amerikanarna" vägrade se det på så vis.
  • Spårlöst försvunnen. Sällan nådde sådana rapporter hemlandet och somliga såg i detta begrepp sin chans att klippa oönskade band till sitt förflutna.
  • Det gällde att frankera - rätt - annars visste man inte om breven kom fram. Men mot att hamna på havets botten hjälpte inga frimärken.
  • Allt varken kan eller bör vägas på guldvåg, men varför inte - guld, vaskat ur flodstrandens sand.
  • Vetebullen. Guld värd, och värd att låta sig väckas, för att känna doften, känslan att ha den i sin hand och ta ett bett och låta sig uppfyllas av smaken.
  • "Söter mjölk och vetebrö! upprepade Lill-Märta."
  • Inte bara om utvandring och återkomst. Här hemma visste man var skåpet skulle stå, med klara toner och inte en pipa för mycket.
  • Så glas det är, ändå inte klart som glas, vad just det är, så ljust det är ...
  • Trappa upp!? Inte det jag tänkt mig som pensionär precis. Blev ändå på det viset att en och annan kom lite längre än så.
  • Alla uppe, alla inne och alla på plats ...
  • ... oavsett från vilket håll man såg på saken.
  • Anette, Ing-Britt, och resten med förresten, glada och förväntansfulla över vad som komma skall.
  • Och det var väl inte busschauffören på silverfat, om än att något snarlikt antyddes på bussens sidor.
  • Kanske Kerstin satt inne med en ljus idé om saken.
  • Men det är väl inget att gaffla om, tyckte Tom. Osäkert om Pia ser road eller livrädd ut, men Anders, Carl-Axel och Ronny sitter säkert.
  • Sanningen så äntligen uppenbar, mos på potatis och ångade grönsaker. Toppat med gräddig sås över saftigt ugnstekta fläskskivor med knasterknapriga svålkanter.
  • "Vad är det fråga om? Jag sa ju bara att jag tyckte att fläsksvålarna var knapriga och goda."
  • ("Hur länge ska jag då behöva står här och vänta på att han tar emot det han så ihärdigt har bett om?")
  • Var, om inte på ett slott, ska man finna mästerligt uttryck för snickarglädje?
  • Hej på dig själv, Ingvar! Nog finns din själ inom dessa väggar. Kerstin och Ing-Britt lyssnar som väluppfostrade skolbarn till det guiden har att berätta.
  • Runt om fanns flera bildväxlarberättelser om IKEA
  • Ena gruppens guide i samtal med Anette före kaffe med dopp, shopping i muséets butik och återresan.

Vid stoppet i Eriksmåla behövde vi inte ens göra upp eld för att få i oss värmande dryck i den arla vårkylan. Det hade Torbjörn - eller Tobbe som han kallas - redan förberett med rykande varmt kaffe och ett smakfullt bröd till. 

I utvandrarnas hus var det egentligen omöjligt att föreställa sig alla strapatser de resande utsattes för och många överlevde inte ens resan, så undernärda de var i svältens år i mitten på 1800-talet.

Svält var det inte tal om i Teleborgs slott där vi bjöds till bords för en avslappnad, smakfull och trelig lunch. Kanske barndomsminne väcktes av potatismos, ångade grönsaker, gräddsås och knastrandet av knaprigt ugnsstekta fläsksvålar. Gällde att passa tänderna, eller skära så nära det knaperstekta det gick och bara lyss till gnaget omkring. 

Därefter vidare på en hyfsat lång dags färd genom den småländska mosaiken av skog och sjö till våra hemtrakter. 

Tack Torbjörn och alla som fixat detta!