Efter mässan , som leddes av prästen Patrik Windestål och den, för många av oss välkända kyrkomusikern Helena Lundborg Svensson, tog Ingatorps store starke man Lennart ”Himmestorparn” Nilsson över och gav oss en fängslande beskrivning av den nuvarande kyrkans historia liksom de tidigare kyrkornas.

Det är inte mycket, som händer i Ingatorp, som inte Lennart är inblandad i och givetvis hade han varit mycket aktiv rent praktiskt vid den senaste renoveringen, vilket bl.a. innebar riskfyllt arbete högst upp i
kyrktornet. 

Den nuvarande kyrkan, som stod färdig 1914, är byggd på murarna av den kyrka,  som blev förstörd av blixtnedslag 1911. Många inventarier räddades till eftervärlden av en storvuxen, illa omtyckt Ingatorpsbo, som tack vare denna insats, fick ett mycket bättre rykte och dessa inventarier finns att beskåda i nuvarande kyrka. Kyrkan, som är ritad av Fredrik  Falkenberg i jugendstil, anses vara den förnämsta i sitt slag i Sverige.

Vi besåg även den  berömda “Tiondeboden”, som anses vara Sveriges äldsta träbyggnad, som inte är en kyrka, liksom den fristående klockstapeln bakom församlingshemmet. Mona tackade Lennart med  en vacker pelargon.

Därefter gick färden till Eksjö camping, där vi trakterades med en god lunch “Under eken”  och med vacker utsikt över Hunsnäsen.Kurt Gustavsson framförde de 30 nöjda deltagarnas tack till Mona, Sven-Olof och busschauffören.

 Vid datorn Gunborg