SPF Seniorerna Orion Vrigstads sommarresa gick till Linköping.
Bilder, klicka här!

Den 14 juni åkte 50 Seniorer till Linköping för att besöka Flygvapenmuseet. Vid rastplats Höganloft, Tranås stannade bussen för att inta medtagen fika.

Vid Flygmuseets entré blev deltagarna mottagna av guider där gruppen blev indelad i två grupper.
Deltagarna fick bland annat höra berättelser om hotet från omvärlden, den snabba tekniska utvecklingen fram till dagens JAS Gripen och det svenska folkhemmets framväxt.
Rundvandringen i muséet avslutades i källarplanet där den bärgade DC3:an förvaras i det skick den hittades på 126 meters djup ute i Östersjön år 2003. Planet lyfte från Bromma flygplats den 15 juni 1952 och skulle flyga på ett hemligt uppdrag över Östersjön. Två timmar efter start förlorades radiokontakten. En stor räddningsauktion startades. Det skulle ta mer än 50 år innan flygplanet återfanns. Den dåvarande svenska regeringen beslutade att flygplanet skulle bärgas med målet att finna de åtta besättningsmännen. Bärgningen lyckades och nu vilar planet på museets källarplan.
Efter besöket på museet var det dags för lunch på Ljungsbro restaurang, Tre Bröder. Besök gjordes också på Cloetta Chokladfabrik där det fanns möjlighet att handla choklad.
Färden gick vidare till Friluftsmuseet Gamla Linköping som är en hundraårig pittoresk stadsdel med torg, polis, handelsbod, dansbana, bokhandel, Dahlbergs cafe etc. Stadsdelen var omgiven med gammaldags doftande rosor och andra växter. Även här fanns möjlighet att handla i butikerna.
Under färden berättade Sven-Åke Gårdstam om de olika orterna och kloster som passerades samt gav tips om platser som är värda att besöka.
Sista stoppet gjordes vid Gyllene Uttern med vacker utsikt över Vättern för eftermiddagsfika.
Ordförande Lennart Davidsson tackade alla som deltagit i resan och särskilt tack till kassör Marianne Strömquist, reseledarna Sven-Åke Gårdstam och Ing-Britt Lidhök som planerat en mycket trevlig och intressant resa samt ett tack till Busschauffören som rattat bussen tryggt och lugnt.
/ Vid pennan Maj-Britt Svensson

----------------------------------------------------------------------------------------------------

180614Linköpingsresa

Historisk resa i Östergötland

Bilder klicka här!
I tidiga ottan startade en fullastad Setrabuss med Lasse vid ratten sin färd till Linlöping. Det var förväntansfulla SPF-seniorer från Orion som stigit på bussen vid Vårdcentralen i Vrigstad. Reseledare på färden var som vanligt Sven-Åke Gårdstam och Ing-Britt Lilliehök som satt ihop ett för dagen gediget program.
Första anhalten var ett stopp på höjden över Tranås där en snabbfika avtärdes innan bussen på småvägar ilade vidare mot Linköping och Malmslätt.
Målet för färden var Flygvapenmuseet vid flygfältet Malmen i Malmslätt väster om Linköping. Där delade guiderna Håkan Stålhammar och Anita Sundgren upp sällskapet i två grupper för en timmas intressant tillbakablick från flygets barndom fram till JAS 39 Gripen.
Håkan Stålhammar berättade bland annat att hans pappa Gösta Stålhammar under kalla krigets dagar tillhört piloterna i det sjöräddningsplan av typ Catalina som 1954, på internationellt vatten skjutits ner över Östersjön öster om Gotland. Den gången var det med nöd och näppe som pappan och resten av besättningen klarat livhanken.
Pappan hade just blivit avlöst vid spakarna då ett sovjetiskt MIG-plan med ett antal skott träffade Catalinan, som fick nödlanda på vattnet och sedan sjönk.
Manskapet, som bestod av sju personer, fick snabbt ut två gummibåtar. Med tre personer i en båt och fyra i den andra begav man sig raskt mot ett tyskt fraktfartyg som siktats några hundra meter bort. Under den korta färden dit fortsatte MIG-planet att skjuta mot gummibåtarna. Några i besättningen hade fått skottskador i en arm, i ett ben, en annan hade fått en kula som touchade halsen.
Men alla klarade sig och fick snabb hjälp upp i det tyska lastfartyget. För säkerhets skull stack man hål på gummibåtarna som slängdes tillbaka i havet. Som en extra säkerhetsåtgärd grävdes det hål i kollasten där flygbesättningen kunde ha gömt sig om fraktfartyget hade bordats på jakt efter överlevande.
"Jag var tre år den gången", berättade Henrik Stålhammar. Expressen hade en helsida med en bild på en liten glad kille som stod upp i en spjälsäng. Rubriken löd "Nu är lille Henrik glad när pappa har kommit hem".
I en stor monter kunde man se vrakrester av en DC 3:a som bärgats ur Östersjön.
Sverige hade tidigare, i största hemlighet, inlett ett underrättelsesamarbete med engelsmännen. Den 13 juni 1952 begav sig en svensk DC 3:a med åtta personer ombord ut på ett spaningsuppdrag. Sovjet, som var välinformerat genom den svenske spionen Stig Wennerström, kände till DC 3:ans uppgift – spaning mot ryska luftförsvaret och dess radarstationer. Ett jaktplan typ MIG-15 sköt ner DC 3:an utanför Gotska Sandön som störtade och försvann i djupet.
Först 50 år senare. 2003, då det sönderskjutna vraket påträffades och bärgades, erkände man från sovjetiskt håll att man legat bakom nedskjutningen. I vraket påträffades några ur besättningen sittande kvar på sina platser i planet. Identifiering av personerna kunde göras genom vigselringar eller andra personliga ägodelar. Några återfanns aldrig vilka tros ha hoppat ut i fallskärmar men skjutits ner eller tillfångatagits. Dessa har aldrig återfunnits. Sovjet har fortsatt att neka till att ha sett dessa.
En timme går fort med en duktig guide som kan sitt ämne. Några suckade när besöket var över och planerade att åka tillbaka en annan gång.
En bit bort, i Ljungsbro, väntade en lunchbuffé i restaurangen "Tre Bröder". Mätta och glada var det att ta hissen eller trapporna ner till chokladfabriken Cloetta för inköp av allehanda choklad och andra godsaker.
Med bagageutrymmet fyllt av Cloettakassar gick resan vidare till Friluftsmuseet Gamla Linköping där en guide mötte upp för en kortare berättelse om hur och varför man i slutet på 1950 och 60-talet började flytta ut den gamla bebyggelsen från stadskärnan i Linköping. Därefter var det fritt strövande i området och besöka de små butikerna. I slutet samlades sällskapet i trädgården vid Dahlbergs Café för att äta glass.
Bussen vände åter kylaren mot söder allt medan Sven-Åke Gårdstam guidade sällskapet förbi olika sevärdheter, pekade på berömda platser i landskapet, berättade dess historia, eller fyllde ut med en eller annan rolig historia. I Skänninge talade han om heliga Birgitta som levde på 1300-talet och grundat klostret i Vadstena, den s k Birgittaorden. Eller Bjälbo en bit därifrån där jarlarna, med Birger Jarl, i bjälboätten, även kallad folkungaätten efter anfadern Folke den digre, haft sitt fäste.
Längre fram kunde man se sjön Tåkern till vänster, Alvastraklostret från 1143 till höger. Liksom Ellen Keys hem Strand, byggt 1911, längre upp på den skogsbeklädda höjden.
Birgittaordens nunnekloster i Vadstena, i dag verksamt, tar emot besökare. Men på 1500-talet då Gustav Wasa kom till makten förbjöd han all verksamhet i klostret, alla kloster plundrades på sina värdesaker. Vadstena slott byggdes först som ett befästningstorn som skydd, då kungen kände sig hotad, framförallt av danskarna.
Gyllene Uttern blev sista anhalten på färden. Med utsikt över Vätten intogs kaffe och en kvällsmacka innan bussen startade sista etappen mot Vrigstad dit bussen anlände vid 19.00-tiden.

/Vid pennan Siv Grönwald