Kent Karlsson var resans arrangör för SPF Seniorerna. Här redo att välkomna oss till avslutningsmiddagen.

Tillbaka i lugna Falun efter fyra dygn i storstaden Warszawa. Från en hårt trafikerad gata där spårvagnar, bussar och bilar passerade i full fart och tunnelbanetåg fördes fram under oss, till vår lilla gata. Intressanta fyra dagar för oss 32 från SPF Seniorerna Falun.

Redan på bussen mot Arlanda på fredagsmorgonen fick vi den första historielektionen då läraren Mats Körlof, som lett flera i gruppen i en studiecirkel om Polen under våren, gav oss historiska fakta.

Under dagarna fick vi fler och grundliga fakta om Warszawas och Polens historia, en historia om flyttade gränser, fiendernas härjningar – inte minst av svenska arméer. Landet upphörde till och med att existera under 123 år med början i slutet av 1700-talet. Men polackerna kom tillbaka. 

1 september 1939 invaderade Nazityskland Polen och startade andra världskriget. Sex miljoner polacker, varav tre miljoner polska judar dödades under kriget. Warszawa bombades och förstörelsen var så gott som total. Nu är det mesta återuppbyggt.

Vi inledde vår vistelse i Warszawa med en promenad genom de äldre delarna av centrum under ledning av vår lokalguide Tomasz Oczkowski, som ledde oss till Gamla stan och det gamla torget Rynek Strarego Miasta, som efter kriget var helt förstört, men som nu är återuppbyggt, in i minsta detalj precis som det var före kriget. Det blev en intressant, men lång, promenad, fullproppad med intressanta fakta. Bland annat fick vi se utsikten från det som en gång var stadens gödselstack. Tomasz talar en utmärk svenska, som han lustigt nog lärt sig på Island.

Alla byggnaderna på stora torget i gamla delen av Warszawa, RynekStrarego Miasta, var förstörda efter andra världskriget, men har återuppbyggts igen.

Här i den gamla staden ligger också det kungliga slottet, jämnat till marken av tyskarna, men återuppbyggd så sent som på 1970-talet. Nu strålar salarna av guld, silver och sammet. På golven perfekta parketter och i taken vackra kristallkronor.

Det kungliga slottet är en imponerande byggnad i tegel, ursprungligen byggd med början på 1300-talet.

Praktsal efter praktsal öppnar sig för besökarna på kungliga slottet, alla rekonstruerade.

Kronos var tidens och återbrukets gud, här i kungliga slottet skildrad med lie och med tiden på sina axlar.

Efter andra världskriget återstod en spillra av den judiska befolkningen. Men till deras ära har ett helt nytt museum öppnats, Polinmuseet, som öppnades 2013 och ligger i ett område i Warszawa där det bodde många judar före kriget. Här får man ta del av judarnas tusenåriga historia i Polen, deras vanor och traditioner och hoppas man, kunna motverka diskriminering och antisemitism.

Judiska museet är relativt nybyggt.

En gång i tiden fanns det sådana är synagogor i trä över hela Polen. Den här finns på Polinmuseet.

Gamla staden är återuppbyggd och efter murens fall har de centrala delarna förnyats med pampiga skyskrapor i glas och betong intill Kulturpalatset, skänkt av Josef Stalin och Sovjetunionen på 1950-talet och centralstationen.

Kulturpalatset, som skänktes till Warszawa av Sovjet, har fått konkurrens av moderna skyskrapor.

En bit utanför centrala Warszawa ligger ett annat slott, barockpalatset Wilanow, dit lördagens bussutflykt gick. Också här drog de tyska ockupanterna fram under kriget och plundrade det på dess konstverk. Men slottet reparerades och öppnade för allmänheten i början av 1960-talet. I salarna är slottets grundare Jan III Sobietski i fokus, och blickar ner på oss från många målningar. Här fick vi en ingående presentation av slottet av lokalguiden Weronika Stochmiel, fint översatt till svenska av Tomasz.

Barockslottet Wilanow ligger en bit utanför centrum.

Jan III Sobietski blickade ner på oss från tavlor på väggarna i Wilanow. Han valdes till kung av Polen 1674.

Guiderna Weronika Stochmiel och Tomasz Oczkowski, berättade intressant om slottet Wilanow.

Under de fyra dagarna i Warszawa fanns en hel del tid till egna utflykter, vilket gjorde att vi fick anledning att fråga lokalbefolkningen om vägen och om annat. De unga talar en utmärkt engelska, medan många äldre bara talar polska, men då fick vi lära oss att säga ”Dziękuję”, som betyder tack och som var till stor hjälp.

Söndagen den 28 september genomfördes Warszawas maraton och gatorna fylldes av löpare av alla slag. En folkfest.

Den tidigare presidenten och översten Charles de Gaulle står staty i centrala Warszawa sedan 1990.

Söndagen var sista dagen på resan och den avslutades som sig bör med en festmiddag, under mäktiga tegelvalv på en äkta polsk restaurang. Här fick vi utsökt mör oxkind med kokta rivna rödbetor och potatismos – och till slut också vin.

Det var trevliga fyra dagar i Polens huvudstad, en resa framtagen av Kent Karlsson på det bästa sätt. 

Text och foto: Inger Söderlund