250527 Ängelsberg och Oljeön

Dagsresan till Ängelsberg och Oljeön startade vid åttatiden. Vi var 45 SPF:are som steg på Hanssons blåa buss. Första stoppet blev en fikapaus i Hedemora på Wahlmans café som ligger i Hedemoras kulturkvarter där de håller till i delar av Gamla Apotekets lokaler. I apotekets pillerfabrik finns idag en byggnadsvårdsbutik. Vilken guldgruva för de som letar gamla ersättningsprylar till lampor och inredningsdetaljer!

Vi fortsatte sedan till Ängelsberg. Först besökte vi Oljeön, som egentligen heter Barrön, och är belägen i sjön Åmänningen. Färjan Petrolia tog oss till ön men kunde inte ta alla samtidigt så vi delades in i två grupper med varsin guide. Vår guide hette Marianne.

Avstigna på ön berättade först Marianne lite om Ängelsberg. Engelsbergs bruk var ett f.d. järnbruk som 1993 utnämndes till världsarv. Den stora stationsbyggnaden mittemot ön är ritad av den kända arkitekten Erik Lallerstedt. Strax intill, på en udde, ligger ”Ulvaklev” en stor röd tegel ”villa” med tinnar och torn. Arkitekten, också välkänd, är Isak Gustaf Clason (född i Falun) och han ritade flera liknande hus i trakten. Idag bor det 150 personer i Ängelsberg.

Engelsbergs Oljefabrik är världens äldsta bevarade raffinaderi. Pehr August Ålund hade först byggt en fabrik på fastlandet men den brann ner efter ett åsknedslag. Av säkerhetssjäl byggde han senare här på ön en ny fabrik som blev klar 1875. En viktig anledning till valet av Barrön var Strömholms kanal som går genom sjön Åmänningen där råoljan kunde fraktas i pråmar och senare också järnvägen för produkterna.

Råvaran till fabriken var råolja som importerades från Pennsylvania i USA , 1000 fat per år, och den var tullfri. Av råoljan producerade man sedan främst lysoljor, fotogen, maskinsmörjmedel, läderoljor och läderfett. För 100 år sedan användes lyktor och oljelampor för att lysa upp rummen. Först togs paraffinen bort ur råoljan och sedan hettades den upp (raffinerades) och vid olika gradtal utvanns olika produktslag. Vid eldningen användes meterlånga stockar av lövträd.

Arbetarbostäder byggdes på ön och som mest bodde här 8 familjer. Det finns bara ett av tre bostadshus kvar. Detta hus byggdes 1888 och har fyra enrumslägenheter på nedervåningen och två rum och stor vind på övervåningen. Familjerna som bodde här fick ta sig till fastlandet för att handla och barnen för att gå i skola. På sommaren rodde man och på vintern gick man över isen.

1902 inträffade en allvarlig olycka. Tullfriheten på råoljan hade upphört och en tullbåt gick ut för att inspektera lasten av råolja. En gnista troligen från tullbåten antände hela lasten och 1500 fat råolja brann upp och flera personer omkom i lågorna. Bolaget tvingades lägga ner pga olyckan. Året därpå startades verksamheten upp i ett nytt bolag (Aktiebolaget Oljefabriken Engelsberg) och nu använde man också animaliska oljor vid tillverkningen. Fabriken lades ner 1927 pga olönsamhet. Idag ägs raffinaderiet av Preem. Oljeön ingår som en miljö i Ekomuseum Bergslagen.

Efter lunchen kunde intresserade promenera till Skulpturparken som ligger nära lunchrestaurangen. Skulpturparken ligger i ett område utmed ån och konstverken står ute i naturen och parken är öppen dygnet runt. Engelsbergs Konstgille arbetar med att varje år fylla parken med fantastiska konstverk.

Efter besöken i Ängelsberg ställdes kosan hemåt. I Norberg drack vi kaffe med gräddbakelse på Elsa Andersons Konditori. Konditoriet startade 1916 och brann ner till grunden 2015, byggdes upp och öppnades igen 7 maj 2017.

Ett stort tack till Meta för en mycket trevlig och innehållsrik dagsresa.

Per Börjesson, text och bilder

Stationshuset i Ängelsberg. Arkitekt: Erik Lallerstedt