Inför resan har flera av resedeltagarna haft möjlighet att i en studiecirkel lära sig lite mer om Öland och Linné. Cirkeln avslutades med ett besök på Linnés Bröllopsstuga vid Sveden. Till besöket hade också inbjudits samtliga medresenärer så nu fick vi chansen att se vilka som skulle komma med på resan.

När bussen passerade gränsen till Närke berättade Gunnar om hur Selma Lagerlöf i Nils Holgerssons resa genom Sverige genom det snälla trollet Ysätters-Kajsa beskrev landskapet Närke som ”det består egentligen inte av annat än en slätt, som på alla sidor är omgiven av skogklädda bergstrakter. Det är bara i nordöstra hörnet, där Hjälmaren går ut ur landskapet, som det finns en lucka i den långa bergsgärdsgården”.

Så var det dags för sång och Gunnar delade ut ett litet sånghäfte. Den första sången vi sjöng, ”Tess lördan” av Jeremias i Tröstlösa, var lägligt skriven på Närkesmål. När vi senare passerade Smålandsgränsen blev det naturligtvis dags för Flickorna från Småland.

Efter lunch i Ödeshög anlände vi till Råshult, Linnés födelseort. Här blev vi guidade av ”Carl Linnaeus själv” i tidsenlig klädsen som berättade om sin barndom och uppväxt på ett mycket humoristiskt sätt.

Carl föddes i Råshult 13 maj 1707 men familjen flyttade snart till Stenbrohult. Nils far kom från en familj med många bönder och präster i släkten och blev själv kyrkoherde i Stenbrohult. Modern Christina Brodersonias släkt dominerades av präster och föräldrarna ville att Carl skulle gå i pappas fotspår och bli präst.

Carls far hade trädgårdsodling som hobby och Carl blev tidigt mycket intresserad av naturen. Han skolkade från sin undervisning för att få vara ute i naturen. Lärarna klagade och naturkunskapsläraren tyckte att läkaryrket kunde vara ett bra alternativ. Naturkunskap inordnades på denna tid under ”medicin”. Carl studerade både i Lund och Uppsala. Under en resa till Dalarna träffade han sin blivande fru Sara Lisa Moraea. Han friade men Saras far krävde dock att Carl först skulle doktorera i medicin så han kunde börja tjäna pengar. Examen tog han i Holland och 1739 gifte de sig på Svedens gård. Linné gjorde flera resor i landet för att inventera Sveriges naturtillgångar. Han adlades 1762 under namnet Carl von Linné.

Det var stor skillnad på jordbruket då och nu. T.ex. mjölkade en ko endast ca 600 liter/år mot 8-12.00 liter/år idag.

Väl framme på Öland välkomnades vi av vår guide Caroline med Linnés ord ”Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte att detta land var helt annorledes än de andra Sveriges provinser”. Det sägs också att Linné tyckte det luktade illa vilket antagligen berodde på att man eldade med kogödsel då det var förbjudet att använda ved.

Ön brukar delas upp i Södra Öland och Norra Öland beroende på deras olika karaktärer. På Södra Öland dominerar Alvaret och småbyar medan Norra Öland finns Mittlandsskogen och större byar och bördigare åkrar.

Till lunch blev det Ölands ”nationalrätt” kroppkakor hos Arontorps. De gör kroppkakor på äkta öländskt vis med råriven och kokt potatis med rimmat fläsk- och lökfyllning och serveras med smör, grädde och lingonsylt. Det var ett populärt ställe och när vi gick ringlade sig kön av hungriga matgäster lång. Här fanns också sedan pandemin en drive in för att köpa kroppkakor. Mycket mätta och belåtna åkte vi till Möckelmossen för att utforska Alvaret.

Stora Alvaret är ett av världens största alvar. Det är 37 km långt och 15 km brett. Området utgör med sina drygt 250 kvadratkilometer en femtedel av öns yta. De tunna jordlagren på kalkberggrunden har skapat förutsättningar för ett mycket speciellt växt-och djurliv. Arterna som lever här måste klara sommarens hetta, höstarnas skyfall och vintrarnas frostsprängningar och snödrev. Här finns fjällväxter som också återfinns i alpina områden. Det finns också endemiska arter, som endast förekommer på Öland i hela världen, såsom ölandssolvända. Alvaret ingår i Södra Ölands odlingslandskap som blev världsarv år 2000.

Stora delar av Alvaret är inhägnat och betas av frigående får. På många ställen kommer berggrunden fram i dagen.

Den endemiska ölandssolvändan som också är Ölands landskapsblomma

Många olika sorters växter fann vi på alvaret men hittade bara en orkidé ”Sankt Pers nycklar”. Namnet orkidé betyder testiklar och kommer från det grekiska ordet ”orchis” eftersom blommornas rotknölar liknar testiklar.

Det finns ett 20-tal fornborgar på Öland. Vi besökte Sandby borg som ligger nära havet på öns östra sida nära Södra Sandby. Senare besökte vi ytterligare en fornborg, Gråborg som är Ölands största, och ligger i Algutsrum.

På sommaren kommer många turister till ön, runt 250.000 per vecka när det är som mest. Öland har problem med sina grundvattennivåer. 2016 var vattennivån så låg att man funderade på att ställa in turistverksamheten. En avsaltningsanläggning i Mörbylånga plus en vattenledning från fastlandet löste problemet då. 2018 var dock också mycket torrt liksom hitintills även 2022.

Första dagen avslutades med ett besök i Mittlandsskogen och därefter fika på Mittlandsgården som drivs av vår guide Caroline och hennes man. Mittlandsskogen är mycket artrik och är Europas största sammanhängande lövskogsområde nedanför fjällkedjan.

På morgonen andra dagen körde vi norrut mot Löttorp för att besöka Gillberga stenbrott där man fortfarande bryter kalksten. Brytningen startade redan på 15-1600-talet. Kalkstenen växer till med 1 mm/1000 år. Röd kalksten ligger överst (påverkad av järn) och längre ner blir kalkstenen gråare.

Innan vi kom fram till stenbrottet ligger resterna av ”Jordhamns skurverk och oxvandring”. Här finns två minnesmärken från den öländska stenhanteringen dels Sveriges enda bevarade vinddrivna skurverk och intill detta en skurvandring. Skurningen dvs slipningen av stenarna var tidskrävande. Oxar/hästar drog runt en bom fäst i en påle i mitten och en bit in på pålen fästes stenar som sedan mötte utlagda stenar på marken. I det vinddrivna skurverket är det vinden som driver istället för oxar. Kapaciteten ökade nu avsevärt.

Öland är känt för sina väderkvarnar. I slutet av 1800-talet fanns det över 2000 kvarnar idag runt 300. De flesta är sk stubbkvarnar där kvarnhuset vrids runt på en ekstubbe. Det finns också sk Holländska kvarnar där endast överdelen (kupolen) vrids runt.

Efter lunchen letade vi efter fler orkidéer och hittade ganska många men nästan enbart ”Johannesnycklar” (se ovan).

Vi hann också med ett besök i Gärdslösa kyrka. Kyrkan är bl.a. känd för att prinsessan Margareta gifte sig där. I prästgården föddes 1793 Erik Johan Stagnelius vars pappa (Magnus Stagnelius, sedermera biskop) då var kyrkoherde i Gärdslösa. Vi besökte också prästgården och Anders Marell, styrelseledamot i Sällskapet Stagnelii vänner, berättade om Stagnelius och visade oss prästgården.

Vår vistelse på Öland blev väldigt lyckad och vi lärde oss mycket om ”detta land som var helt annorledes än de andra Sveriges provinser”. Trots mörka moln och tidvis regn (dock endast under busstransporterna) missade vi inget inplanerat.

Hemresan började med en kort sightseeing i buss genom Kalmar. I Tindered var det dags för en bensträckare med fika i Tindered lantkök. Efter lunch på Gula hästen i Strömsholm blev det raka vägen till Falun.

Ett stort tack till Gunnar som ordnade både resa och studiecirkel. Dina berättelser om kända personer, händelser, minnesemärken mm rörande orter vi åkte förbi gjorde att bussresan upplevdes mycket kortare än den var. Ett stort tack också till Erling som underhöll oss med historier från restaureringen av Linnés bröllopsstuga mm och egna dikter från sin stora diktsamling.

Per Börjesson