221206 Medicinhistorisks muséet - en inblick i sjukvården förr


Kaarina Jansson visade oss bland annat på patientkläder i linne från 1884, inte helt olika modekläder från idag.

Nisserska huset är inte bara konstnärsateljéer och teater, här kan man också få inblick i forna tiders sjukhusvård, här finns nämligen också Medicinhistoriska muséet.

Vi var närmare 50 personer som besökte muséet tisdagseftermiddagen den 6 december och vi fick en mycket intressant rundtur bland samlingarna. Vi visades runt av flera av muséets volontärarbetare, pensionerade sjuksköterskor, som vet vad de talar om.

Staffan Nilsson från Medicinhistoriska muséets vänförening hälsade oss välkomna och berättade lite medicinhistoria för oss, bland annat att det var först på slutet av 1800-talet som man började förstås kroppens funktioner och varför sjukdomar kunde uppstå.

Redan 1895 öppnades ett gruvhospital i Falun, men samlingarna från det har tyvärr slängts eller skingrats, så muséet innehåller föremål från 1870-talet och framåt i princip till våra dagar.

1896 byggdes det som skulle bli Nisserska huset som Falu arbets- och försörjningsinrättning. Användningen av huset varierade under åren och på 1990-talet flyttade konstnärerna in liksom teatern och de medicinhistoriska samlingarna. Idag utgör samlingarna omkring 20 000 föremål ordnade i olika rum efter specialitet i källaren, högre upp i huset, men också lagrade på vinden!

Här fick vi se föremål som till ganska nyss var i bruk, men också äldre saker, exempel på för den tiden ny teknik, som står sig än idag.

Samlingarna är uppdelade efter specialitet, barnafödande för sig, tandvård för sig, stora apparater i ett rum och tänger, saxar, peanger och andra medicinska instrument på hyllor i vitrinskåp, i ett annat. Och så vidare.

Muséet förvaltas av en vänförening med omkring 100 medlemmar.

Efter rundvandring, många frågor och intressant information samlades vi på övre planet där det bjöds på kaffe och lussekatter, som programkommitténs Birgitta Gradin bakat.

Text och foto: Inger Söderlund


Titti Lindgren har arbetar med för tidigt födda barn och vet allt om kuvöser och neonantalvård.


Behövde en nyfödd bebis skickas i väg till till exempel Uppsala för vård, kunde man använda sig av den här trälådan, en transportkuvös.


Marie Sellert Rydberg berättade om höftoperationer på 1970-talet och skillnaden mot idag.


Programkommitténs Hanne Hedin fanns sig väl till rätta bland proteser och kirurgiska instrument, ortopedläkare som hon är.


Anne-Marie Henryson visar museets tandläkarstol och borren, som tandläkaren höll i gång med hjälp av en trampa. Allt var inte bättre förr!


Anne-Marie Henryson med ett exempel på en ny höftkula.


Staffan Nilsson från museets vänförening berättade lite medicinhistoria för oss.


Vi är många som minns doktor Sanner från vår barndom, på museet finns hans mottagningsrum bevarat.


Konstgjorda ögon, delikat och skickligt handmålade.


Rader av diverse instrument fyller hyllorna.


Några exempel på sprutor, äldre och dagens.


Diverse apparater.