Det var de bästa förutsättningar man kan tänka sig. Solen sken från en klarblå himmel. Några grader kallt på morgonen och några plusgrader mitt på dagen. Vid starten i Sälen kl 9:00 var det lite kallare. Spåren var nog 3 cm djupa på de allra flesta ställena, så det var bara att stå på.

Ola Hedlund och Ulf Löfgren åkte kl 5:00 från Falun för att åka de två första sträckorna, Ola först och sedan fick han avlösning av Ulf efter 24 km i Mångsbodarna.

Den tredje sträckan skulle jag åka från Evertsberg. Vi hade beräknat att Ulf skulle komma dit ca kl 13, så det räckte att vi åkte först kl 9 från Falun. Vi kom till Evertsberg i god tid, så vi hann äta vår matsäck och ta det lugnt också. Det blir en del väntan på parkeringsplatser.

Här är mina reskamrater: Kristina Holmberg och Mats Rudert, som ska åka de båda sista sträckorna. Vasaloppet är uppdelat i 5 sträckor på StafettVasan.

 
Kön till korv och hamburgarna är lång i Evertsberg, men vi hade fika med oss som vi åt i bilen.

Här står man och väntar på att bli insläppt i fållan för att växla. Det finns en förvarning några hundra meter före kontrollen och då kommer numret upp på skylten, så då får man gå in.

Vi förväntar oss att Ulf ska komma till Evertsberg runt kl. 13. En timme före ringer han från Risberg, när han åkt halvvägs och säger att han kanske måste bryta för han fått så ont i ljumsken, men han säger att han ska försöka fortsätta. Det blir en nervös väntan och en förväntan att han knappast mindre än en kvart försenad. Men han dyker upp!! I rätt tid! Chockad kliver jag in i fållan och strular med bindning och klocka, så Ulf hinner ringa till mig! Sedan var det bara att åka.

Jag har aldrig haft skidor med bättre glid och så började jag med 6 km utförsbacke av de 14, som jag skulle åka! Spåren var också så fina att det bara var att stå stadigt. På något ställe kom jag upp i 37 km/tim. Men så, i en högerkurva var inte spåren så perfekta, utan det blev en vurpa för mig, men utan större problem.

Kristina väntade mig snyggt vid växlingen i Oxberg. Hon lämnade över sin ryggsäck och min jacka och kunde starta utan problem.

På nästa kontroll i Hökberg får man inte ha bilen med sig, så Mats Rudert hade tagit bussen från stora parkeringen i Oxberg. Kristina skulle gå knappa kilometern ner till Vasaloppsvägen, där jag skulle hämta upp henne. Men vägarna var avstängda, så jag skulle vara tvungen att först åka ner till Mora. Men när vakten fick höra mitt dilemma, att jag hade en dam, som väntade på mig, sa han ”Damer ska man vara rädd om”, och så lät han mig åka på bussvägen!

Mats, som körde sista sträckan chockade oss genom att komma för snabbt, så vi fick inget målfoto, utan fick ta det efteråt, när han hämtat alla medaljerna.

Alla deltagarna gjorde bra lopp, så vi kom imål på 7 timmar och 26 minuter. SPF Falun har gjort sju StafettVasor från 2015 och det här var tredje bästa tiden, trots att medelåldern på deltagarna ökat avsevärt. I år kom vi på placering 824. Tidigare har vi aldrig haft en under placering 1 000! Antalet startande lag är dock svårt att få grepp om.

Man har byggt en jättelik vinnarstol framför Gustav Vasa-statyn. Där stod Falu Rödfärg som sponsor och fotade alla vinnare, som ville sitta i den

Hela gänget från vänster: Ulf Löfgren, Kristina Holmberg, Mats Rudert, Ola Hedlund och Mats Hiertner.

Dagen avslutades som sig bör med hamburgare på MAX! Det har blivit tradition, liksom att åka StafettVasan. Alla lagmedlemmarna ville bli uttagna till nästa år.

Mats Hiertner