Det är snart torsdag vilken är vår stora och enda handlardag. Den börjar redan dagen innan då inköpslistan ska skrivas det går ju inte att glömma något nu för då saknas det ju till nästa torsdag.

Nu har vi varit hemma i nio veckor så vi Tommy, min man och jag har fått lite rutin på det här. Trots det sover vi lite dåligt natten innan, det känns som resfeber faktiskt för vi ska ju upp tidigt för att vara på vår lilla ICA affär i Svärdsjö strax efter klockan sju på morgonen

Då är vi nästan ensamma I affären förutom personalen som plockar ihop alla kassar för hemleveranser under dagen. Missar vi tiden så bör vi ju helst vänta till nästa dag. Känns nästan som att missa bussen till något trevligt.

Väl utanför ICA väntar vi tills klockan är kvart över 7 och städaren lämnat butiken. Vi brukar vara två bilar som står och väntar ute på parkeringen.

Inne i affären finns plasthandskar och handsprit alldeles innanför dörren. En morgonpigg äldre man konstaterar glatt och med ett flin på läpparna att vi svenskar visst kan hantera sprit i butiker.

Vår inköpslista följer precis gången runt i butiken med början vid brödet. Tyvärr luktar det inte alltid nybakat bröd, men nu de senaste veckorna har personalen sett till att grädda några fina wienerbröd som är klara redan klockan sju. Gott till förmiddagsfikat.

Det går snabbt att fylla varukorgen helt efter listan, man känner sig faktiskt lite busig men också skyldig man är ju över 70 år med råge och kanske skulle beställt över nätet iallafall. Men dessa åtta minuter som handlingen tar nu när Tommy och jag har delat upp oss är ju veckans höjdpunkt trots allt.

Väl i bilen delar vi på en kexchoklad och hemma igen konstaterar vi att nu överlever vi ännu en vecka och inte behöver bryta mer mot folkhälsoinstitutets råd.

Våra bästa vänner handlar på onsdagsmorgonen och stannar till hos oss. Vi dricker vårt morgonkaffe och blir bjudna på varma bullar från Ica. Det är tidigt, kallt och blåsigt ute men vi är ju ändå tillsammans en liten stund.

Gunilla Barkar