Elisabet Hemström omgiven av kvinnorna bakom gatunamnen.

Känner ni till Astrid Fredriksson, Britta Hazelius och Dora Lindgren? Alla tre har fått gator uppkallades efter sig i det nya området Lilla Källviken.

Och de är inte ensamma, totalt nio kvinnor med Faluanknytning har gett namn till gator i området.

Detta berättade Elisabet Hemström, kulturassistent i kommunen för drygt 80 intresserade, vid vårt medlemsmöte den 10 april.

Elisabet Hemström sitter i kommunens namnkommitté sedan 1980-talet och kan det mesta om gatunamnen i Falun. Visste ni till exempel att Falugatan är det allra äldsta gatunamnet, belagt i skrift redan 1416? Och att Södra och Norra Mariegatan, liksom Vårfruvägen, alla har anknytning till Kopparbergs kyrka, som är en så kallad Mariakyrka.

Namngivningen av gator har lång tradition, men det var med Jonas Samuel Bagge, professor på Bergsskolan, som det blev ordning på namngivningen. I mitten av 1800-talet lät han trycka en karta med namn som han bestämt.

– Den kartan var bra, och namnen finns kvar än, säger Elisabet Hemström. Det är bland annat namnen på Elsborg, som har anknytning till gruvan, och Sturegatan, Engelbrektsgatan och Daljunkargatan, som fick namn efter historiska personer.

Så 2010 skulle det nya området Lille Källviken byggas och kommunfullmäktige bestämde att gatorna där alla skulle ha kvinnonamn. Namngivningskommittén bad Falu-Kuriren hjälpa till och från tidningens läsare strömmade 55 namnförslag in.

– Det var inte lätt att välja bland dem, namnen ska ju vara både lätta att säga och att skriva.

Men till slut hade nio kvinnor vaskats fram som var och en fick en gata, eller litet torg, uppkallat efter sig.

Astrid Fredrikssons väg döptes efter Astrid Fredriksson som föddes i Stora Tuna 1918 som dotter till helt döva föräldrar. Hon lärde sig teckenspråk och hjälpte många döva i kontakten med myndigheter och andra, och 1967 anställdes hon som Sveriges första dövkonsulent. Hon var också med och grundade Västanviks folkhögskola, för döva.

Brita Hazelius väg är uppkallad efter Brita Hazelius som föddes 1875 i Köpenhamn. Men mamman var från Falun så det var här hon växte upp. Brita Hazelius var mycket kulturhistoriskt intresserad, men det var med simningen hon gjorde sig ett stort namn. Hon tillhörde IFK Falun och slog världsrekordet på 200 meter bröstsim som 17-åring i augusti 1926. Hon medverkade också vid OS i Amsterdam 1928, då hon blev sexa i sin specialgren.

Dora Lindgrens väg är nästa kvinna med gatunamn. Dora Lindgren föddes 1911 och växte upp i Bjursås och senare i Falun där hennes pappa öppnade en maskinaffär. Dora Lindgren ville bli sångerska, men föräldrarna insisterade på att hon skulle ha ett riktigt yrke, så hon utbildade sig till handarbetslärare. Men så fort utbildningen var avslutad inriktade hon sig på sången och debuterade 1939 på operan i Stockholm, i en uppsättning av Carmen. Dora Lindgren betraktas som en av sin tids främsta sopraner.

Fläsk-Minas torg är uppkallat efter Elisabet Vilhelmina Bergström, född 1844. Hon hade affärssinne redan från början och började som 23-åring att sälja kött och fläsk från ett stånd på Fisktorget. Varorna köpte hon av bönder som lagt till vid ångbåtskajen vid Tisken. Hon hade pondus som en av de främsta torgmadammerna, och fick välja varor först. 1899 köpte hon det som nu är Ria-stugan, där hon sen levde med sin sambo och sina barn.

Ingeborg Hermelins väg har fått sitt namn efter den legendariska läroverkslektorn Ingeborg Hermelin. Hon var född 1904 på Ulvåsa i Östergötland, men hennes mamma var uppvuxen på Stora Hälla gård här i Falun. Så när Ingeborg Hermelin hade doktorerat och skulle söka arbete kom hon till Falun och här blev hon en sträng men avhållen lärare i latin och grekiska. Hon var också med och grundade Humanistiska föreningen här i Falun.

Moder Elisabeths väg har fått sitt namn efter Maria Elisabeth Hesselblad, som föddes i Västergötland, men växte upp här i Falun. Som tonåring emigrerade hon till USA och utbildades sig till sjuksköterska, men hon blev sjuk och läkarna gav henne en dödsdom. Vid det här laget hade hon konverterat till katolicismen och for därför till Rom för att få dö hos karmeliternunnorna. Men hon blev bättre och började arbeta för att återupprätta Birgittinerorden. 1911 grundade hon den nuvarande grenen av orden. Och 5 juni 2016 helgonförklarades hon av påve Franciskus.

Sara-Lisas väg har fått namn efter Sara Elisabeth Moræa, som föddes 1716 på Svedens gård. 1734 träffade hon den småländske studenten Carl Linnæus på en bal i Falun. Hennes pappa, stadsläkaren Johan Moræus var inte så glad i fästmannen, men sedan han doktorerat kunde de gifta sig i det som idag kallas Linnés bröllopsstuga. Sara-Lisa beskrivs som kärv men omtänksam.

Selma Ströms väg är uppkallad efter lärarinnan Selma Ström, som föddes på Ornäsgatan 1888 och kunde tala och skriva genuint elsborgsmål. Så det är genom det hon gjort sig känd. Hon skrev kåserier i Falu-Kuriren under signaturen Jäda på Älsbörj, som blev så populära att hon samlade dem i en bok, Hemma på Elsborg, som kom ut 1954.

– Den främsta traditionsbäraren, säger Elisabet Hemström.

Valborg Olanders väg är uppkallad after Valborg Olander, adjunkt vid folkskoleseminariet här i Falun. Hon föddes i Värmland 1861, men kom till Falun 1888. Förutom arbetet på seminariet engagerade hon sig politiskt och satt i stadsfullmäktige. Hon engagerade sig också i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Men det är nog som sekreterare och livskamrat till Selma Lagerlöf, som hon blivit mest känd.

– Vi i namnkommittén arbetar vidare. Det senaste namnet vi tagit fram är Lydias terrass, den nya terrassen i anslutning till regnbågstrappan mellan Åsgatan och Holmtorget. Lydia Hedberg var en känd vissångerska, mest känd i svenskbygderna i USA, som växte upp där terrassen ligger idag.

Text och foto: Inger Söderlund

Fotnot: Den som vill läsa mer om gatunamn i Falun kan gå in på den här länken.

Elisabeth Hesselblad i sin Birgittadräkt.

Selma Ström var en traditionsbärare av rang.

Valborg Olander var politiskt engagerad och arbetade för kvinnlig rösträtt.