Vi har ju alla sjungit om dem när vi har dansat runt en majstång på midsommarafton eller runt granen vid en julgransplundring. Men vilka var de, Andersson, Pettersson och Lundström? Och vad har de för anknytning till Skånska slott och herresäten som Edvard Persson sjöng om?

Jungfru, jungfru, jungfru, jungfru skär,
här är karusellen,
som ska gå till kvällen.
Tio för de stora och fem för de små.
Skynda på, skynda på,
nu ska karusellen gå.

För ha, ha, ha,
nu går det så bra,
för Andersson och Pettersson och Lundström och ja’.
För ha, ha, ha,
nu går det så bra,
för Andersson och Pettersson och Lundström och ja’.

Visan finns nedtecknad från sekelskiftet 1900.

Namnen på personerna i visan syftar på ett folklustspel från 1865 av Frans Hodell med just namnet Andersson, Pettersson och Lundström. Pjäsen blev en stor succé och namnens anknytning till pjäsen var antagligen väl känd för alla vid sekelskiftet, det hade ju bara gått 35 år sedan 1865 - tänk på att vi som lever idag genast förstår vad som åsyftas när någon säger "en liten gube som bodde i en lådda". Den sketchen kom 1960, alltså för mer än 60 år sedan.

Pjäsen inleds i trollens rike, där trollen slår vad om människorna klarar av att bära lyckan och framgången. Tre gesäller väljs ut, den melankoliske Andersson, den fåfänge Pettersson och den festglade Lundström. De tre gesällerna träffas vid ett vägskäl, där Fortuna visar sig för dem i drömmen och avslöjar vinstnumret i Hamburgerlotteriet. Vännerna vinner högsta vinsten och börjar leva ett liv i sus och dus. Andersson räddas av kärleken och hamnar hos sin kära Fiken. De bägge andra förlorar allt de har fått.

I pjäsen ingick en sång Zandahls kanon.

Zandahls kanon, även Sandahls kanon, var en undervattenskanon som konstruerades av uppfinnaren A.B. Sandahl (Zandahl) i mitten av 1800-talet. Han hade tidigare uppfunnit skeppssprängningsmaskinen, sjuskottsgeväret, friktionsgeväret och pansarsprängningsbåten. Han byggde även senare, så vitt man vet, Sveriges första undervattensbåt (du kan läsa om den här i Tidskrift i sjöväsendet nr 12 1965, sid 778).

De militära myndigheterna syns dock ej ha varit så entusiastiska över undervattenskanonen.

A.B. Sandahl annonserade 1865 ut att man kunde beskåda en av honom konstruerad undervattenskanon som skulle spränga ett pansrat fartyg lastat med flera tusen centner sten. Det hela skulle ske vid Danviken i Stockholm.

Men det visade sig att kanonen var en bleckburk och fartyget en båt av trä lastad med några lass sten. Åskådarna som samlats blev mäkta upprörda. Man drog upp båten ur sjön och gick med båten hela vägen till den flyende Sandahls hem vid Södermalmstorg. Militären lyckades hejda folkmassan och båten vräktes ned i Järngraven, och efter en stund gick var och en hem till sig.

Det hela blev alltså ett fiasko och fiaskon är ju roliga att skriva visor om. Det gjorde Hodell och tog med den i sitt lustspel, som hade premiär bara tre månader efter "kanonförevisningen". Visan blev mäkta populär och melodin (som inte var skriven av Hodell utan äldre, hämtad från Tyskland) användes därefter till hundratals sånger.

Här kan du höra Jeja Sundström sjunga visan om Zandahls kanon:

Och nu fick du svaret på den andra delen av gåtan - när Hjalmar Gullberg och Bengt Hjelmqvist skrev texten till Skånska slott och herresäten till Oscar Winges nyårsrevy 1929 på Hippodromen i Malmö använde de melodin. Här är Edvard Perssons inspelning:

Personerna, som blir omsjungna i visan, var på den tiden väl kända, i varje fall i Skåne. Friherinnan Coyet på Torup var en kulturpersonlighet som kallats Sveriges okrönta drottning, hon härskade på Torups slott (som ligger i malmöbornas fritidsområde bokskogen strax utanför Malmö) från 1884, då hon gifte sig, till 1941.

Vem "fiskalen Aschan" var och vad det där med "Systemet och spriten och stan" syftar på kan du läsa här.

Där rådjuren skymtar bak gråvita stammar
Man ser Toppe lagård med broar och dammar
Långt bort från Systemet och spriten och stan
Där lurar belåtet fiskalen Aschan

Vill du ha mer "fakta" om de olika slotten - lyssna då här: