Utby Rallare

Vilket fantastiskt projekt av några riktiga entusiaster! På senaste månadsmötet gjorde vi ett studiebesök hos Utby rallare.

Vi var drygt 50 personer som gick runt i det som en gång varit en stor ladugård och som "rallarna" byggt om till en rymlig utställningslokal. Innan vi gick in fick vi höra lite om projektet.
De bildade modelljärnvägsföreningen 2013 och när allt är klart ska det finnas ca 400 meter spår och 125 växlar på plats. De bygger också upp en hel del "historiska" hus och försvunna Rättviksmiljöer.
Undan för undan bygger de upp en modell som visar Rättviks station och järnvägssträckorna bort mot Utby/Västgärde i söder och mot Stumsnäs i norr. Tidsperioden ska visa 1960-talet. Då fanns det ännu ånglok i Rättvik. Järnvägen mot Falun var inte uppriven.

Med hjälp av sådana här fjärrkontroller styrs tågen så att de växlar in på rätt spår och kan köras framåt och bakåt i olika hastigheter.

Lokstallarna

Modeller av kyrkan och kyrkstallarna under arbete

Enåbron med Karlsvik till höger

Rättviks station med Sjövillan till höger. Sjövillan låg vid brofästet till Långbryggan och brann på midsommarafton 1981. Modellen är inte riktigt klar utan ska målas.

Vattentornet som stod vid nuvarande Konsumparkeringen. Det byggdes 1914 och revs 1983 under stora protester.

Persborgs Hotell som brann 1979

Här är husen provisoriskt gjorda i wellpapp men sedan görs de i styrenplast. Det stora vita huset är Utbygården. 

Ett lok tillverkat för hand. "Det var mycket lödning". Många lok och vagnar av märket Fleischmann köps dock in färdiga.

Även träd och buskar tillverkas för hand

Förutom att sköta föreningens ekonomi hade vår kassör Odd också bakat och dukat upp ett fint kaffebord!

Våra värdar – 4 herrar av ett tiotal ur den innersta kärnan. Annars har föreningen ca 70 stödmedlemmar. Men det blir nog fler efter den här imponerande visningen. Till höger står Bertil Bellander, ordförande i föreningen. Vi tackade dem för en mycket trevlig eftermiddag och överlämnade en blomma. 

Foto: Åke Rohdin och Anne Höglin
Text: Anne Höglin