Vi var i alla fall ett 10-tal förväntansfulla personer som ville höra göken.

Vi vandrade ner mot kolarkojan i Skeberg. Vi hade gök-lockare Åke Tidigs med, men ändå. Det hade regnat mycket, Skebergsån var fylld upp till sina bräddar. Det brusade vilt. Bruset kanske gjorde att göken därinne i skogen fick svårt att höra när Åke satte igång att drilla sitt ko-ko.

Men skam den som ger sig tänkte Åke. Han körde igång sina lockrop. Och snart fick han kontakt, en gök svarade. Så det här med garanti gäller fortfarande, så vi var nöjda.

Vi plockade fram vår medhavda skaffning ur ryggsäckarna och njöt av göken och av den flödande ån. Och till nästa år kommer han igen, göken.

Text och bild: Stig Olsson