2021-10-06 Resa Nääs, Öijared, Alingsås

Tre höjdpunkter i en resa! En doft av det fina livet på 1800-talet. En smak av det fina livet av i dag. Samt en inblick i hur Sverige gick från fattigmansland till en industrination.

  • Gammal, men trots svåra utmaningar, fortfarande vid liv.

Första anhalten, Nääs Slott

                   

Kicki Hedholm och Hasse Hedström:

"Vårt första stopp på resan mot Alingsås, var på Nääs Slott. Här fick vi finfin guidning runt i slottets alla rum, som står orörda med allt möblemang intakt sedan siste ägaren dog 1898. Slottet drivs idag som en stiftelse, för att bevara den kulturhistoriska miljön. Ett jättetrevligt besök!"

Kikki och Hasse

Ja det är bara att hålla med. Alla som är något lite intresserade av hur det fina folket hade det på 1800-talet bör bege sig till Nääs. En viss aning om hur tjänstefolket hade det kan man få på köpet.

Andra anhalten, ÖIJAREDS GOLFKLUBB

                                   

Ulla Tholinsson:

Öijareds Golfklubbs klubbhus invigdes 1988. Arkitekten Gert Wingårdh har skapat en byggnad som ligger inbäddad i naturen. Man får skärpa blicken för att se att det är ett hus mitt i grönskan.

Även från insidan smälter huset ihop med naturen.

Inne i huset, möts man av glasväggar, stengolv, soffor med, gröna kuddar vinklar och vrår. Gert W fick sitt första Kasper Salin-pris för denna skapelse.

Vi avnjuter en lunch i form av dagens rätt med salladsbuffé och nybakat bröd. Merparten väljer Wallenbergare med potatismos, ärtor och lingon. Betyget är ”gott”.

                         

De som valde fisk blev inte heller besvikna.

Vi får oss berättat av marknadschefen David Palm, att det finns tre golfbanor på Öijared, för ca 4000 medlemmar. Plus en nytillkommen bana för vanlig golf,  Frisbee-golf eller FootGolf.  David Palm är rätt man på rätt plats, han var tidigare en av Göteborgs bästa golfare. 

                       

David Palm på klubbhusets tak och utslaget på hål 1 på parkbanan.

Efter en kort titt från utslagsplatsen uppe på taket av restaurangen far vi vidare med bussen mot Alingsås.

Ulla Tholinsson

Öijareds  Golfklubb är så mycket mer än en klubb för golfare. Väl värd att besöka enbart för att äta luch, eller för att ta en promenad på fina stigar. Eller varför inte en SPA-helg.

Tredje anhalten, Alingsås, Caféstaden

                       

En mycket påläst guide gav oss en inblick i Alingsås historia. Ja, hela Sveriges industriella utveckling.

                       

Jag har under hela mitt liv gått på myten om att det är Jonas Alströmer som tagit potatisen till Sverige. Och så visar det sig att han i verkligheten var en "av den industriella revolutionens förgrundsfigurer i Sverige. Han importerade såväl maskiner som kunnande från utlandet och grundade flera företag, bland annat Alingsås manufakturverk" (Wikipedia). Och med detta "kunnande" kom potatisen.

                         

En gammal sanning som står sig, är att det lönar sig att bygga med beständiga material. Detta bevisas av att Jonas Alströmers magasin, från 1731, är äldsta byggnaden i stan.

Vi fick också klart för oss att utvecklingen till Caféstad berodde på behovet av kvinnor i fabrikerna. Flera av dagens caféer har omdömen i White GUIDE 

                                      

Där rankas Nygrens Café etta i Sverige.

Stadsplanen med innergårdar där de olika verksamheterna bedrevs är karaktäristisk för Alingsås. Till vänster en ovanlig gård, med tegelbyggnader. De är väl värda ett besök sommartid, då man kan avnjuta fikat utomhus. Eller bara njuta av de gamla snickerierna.

Alingsås kan också besökas nu under "Lights in Alinsås" , fram till den 7 november.                              

Det blev en härlig dag. Solen lyste ovan molnen och nästan inget regn.

Som Jan-Erik Johansson sade i bussen:

Ett stort tack till Resekommittén för ett fint arrangemang och ett stort tack till Thomas, som körde oss säkert på slingrande vägar.                                            

Text: Bengt G Bengtsson, Kicki Hedholm och Hasse Hedström, Ulla Tholinsson och Dan Medin. 

Bilder: Bengt G Bengtsson, Dan Medin och Ingegerd Hellkvist. 

Inlägg: Bengt G Bengtsson (0739-47 27 70, bengt.g.bengtsson@gmail.com )

PS

 

Vi har också fått en reseberättelse av Elisabeth Engström, postad på vår facebooksida. 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Resan till Alingsås med SPF
Vi fick reda på mycket om Alingsås historia som textilstad och Café stad. Café stad därför att även kvinnorna jobbade utanför hemmet och hann då inte baka och servera frukost till maken så han gick på Café i stället.
Guidningen började vid Jonas Alströmers magasin, från 1731, äldsta byggnaden i stan. Vi promenerade förbi många Caféer och gick in på mysiga innergårdar där det också fanns Caféer. I ett blått hus låg Café Viola, Alingsås äldsta Café anno 1889. Flera av dagens Caféer har omdömen i white guide. White Guide bedömer restauranger på en skala 0-100 poäng, som byggs upp av fyra faktorer: mat (0-40 poäng), dryck (0-20 poäng), service (0-25 poäng) och miljö/stämning (0-15 poäng). Denna bedömning används för klassificera restaurangerna i olika klasser
Karakteristiskt för innergårdarna var trapphusen som var byggda utanpå husen. Vi gick förbi en butik som heter Karin S, där Rolf Lassgård i filmen pappa Marianne köpte kvinnokläder. Vi gick också förbi ett grönt hus där det var ett målat fönster för att det skulle se bättre ut, symmetriskt . Vi avslutade med att fika i en mysig källarlokal. På vägen till bussen gick vi förbi statyn, damen med handväskan.
Alingsås kallas ibland för "Potatisstaden", och varje år firas det med en potatisfestival. Jonas Alströmer populariserade potatisen i Sverige.
Ortens namn, belagt sedan 1357, kommer möjligen från sammansättningen av orden aling och ås, syftande på att en person från Ale, kallad aling, bosatt sig på platsen. Efterleden -ås kommer troligen av att personen bosatte sig på åsen som idag ligger vid stadsdelen Nolby. Alltså kallades platsen för Alingsås.
Alingsås fick stadsrättigheter år 1619 av Gustav II Adolf, Alingsås fick ett uppsving från 1720-talet och framåt i samband med etableringen av Jonas Alströmers manufakturverk. Verksamheten var dock beroende av statsstöd och drabbades hårt av manufakturkrisen i slutet av 1700-talet. Efter att Alingsås anslutits till Västra stambanan 1859 och Alingsås bomullsväveri anlagts 1862 följde en period av uppgång och Alingsås utvecklades till ett viktigt textilindustricentrum. Tekokrisen på 1960- och 1970-talen slog hårt mot Alingsås.