Repslagarmuseet Älvängen

Publiken lyssnade uppmärksamt på Bernt Larssons mycket initierade föreläsning.

Ingrid Timle:

Första anhalten var Repslagarmuseet i Älvängen. Detta är i sig själv väl värt en resa.

Vi klev in i den tjärdoftande byggnaden, fylld av rep och knopar. Först en film om företagets grundare PA Carlmark, som helst ville bli kvar i Åmål men inte fick tillåtelse att bygga ut sin repslagarbana. Då gick flyttlasset till Älvängen. Det tackar vi för.

Repslageri är ett hantverk som kräver stor kunskap av utövarna. Vi fick vara med när de brittiska maskinerna var igång och fick höra om treslaget och fyrslaget tågvirke utan respektive med "kalv".

Här visar Bernt Larsson handgripligen hur man använder en "träskalle". Att framställa rep på 1920-talsvis innebär ett stort mått av handarbete.

Genom tiderna har bl.a. hampa, kokosfiber, lin, papper och djurhudar använts vid repslagning fick vi veta och varje typ av fiber kräver ett omsorgsfullt förarbete. Trossar i dagens storsjöfart är dock oftast gjorda av polypropen och även sådana slås i Älvängens maskiner.

Ingrid Timle 

Lödöse Museum

                                  Vår guide  Rikard Bruzelius, vid "kulturpelaren".

Maggy Fritz:

Lödöse museum, som firar 25 år just i år, var riktigt intressant. Vår guide började berättade om den drygt 4,2 m höga pelaren vid ingången, en s.k. kulturlagerpelare. Den visade hur djupt arkeologerna grävt och lite av vad de funnit i de olika lagren. Hur mycket varje århundrade fyllt på jordlagret. Högst upp på pelaren är idag och man har grävt djupare och djupare ända ner till ca 1000-talet då Lödöse började bildas. Bl.a. har man funnit en s.k. nålbunden ullvante, 900 år gammal som ser ut som ny.

Vi fick höra Lödöses historia från att ha varit landets största stad, främst handelsstad, med höjdpunkten på 1300- talet med ca 2000 antal invånare. Därefter började det gå utför med staden. På 1470-talet tas beslut att flytta staden och många av stadens invånare tvångsförflyttades till Nya Lödöse, i dag Gamlestaden i Göteborg. Folket i Nya Lödöse tvingats flytta flera gånger då staden också flyttades flera gånger, innan sista flytten då Göteborg grundades innanför vallgravarna på 1600-talet. Då man till sist jämnade Lödöse med marken fick folket som fortfarande bodde där en tomt, gratis, i Göteborg att bygga sitt hus på och de fick fem års skattefrihet. En väldigt intressant historia som kan höras om igen.

Maggy Fritz

Lunch 

Vi blev alla mätta, trots att en busslast före oss närmast gjort tabberas. 

Höljebacka Brandmuseum

Putte Fredriksson berättade med en aldrig sinande ordström om fordonen.

Och Lasse Sunnerdahl hade inte mindre att berätta.

Och om denna INTERNATIONAL FEDERAL från 1938 kunde berätta, då skulle det bli en lång historia om vad den upplevt som lastbil för spannmålstransporter och som legobil med huvudsaklig syssla som mjölkbil. Om hur den gått på bensin, gengas, träsprit och varnolen. Och hur den 1945 byggdes om till brandbil och tjänade som "första bil" i elva år, och som "andra bil i ytterligare nästan 20 år.

Tycker man det blir för mycket bilar kan man studera alla tidsenligt klädda skyltdockor.

Eller dra sig tilllbaka till kaféet och njuta av 50- 60-tals prylar. Ja från den tiden då en glasspinne kostade 1 krona. Precis som bensinen kostade per liter.

Då man kunde höra  The Swinging Blue Jeans  ur jukeboxen.

Detta är ett ställe att ta en utflykt till om man vill komma ut på landet och njuta av det böljande gröna landskapet. Och naturligtvis ta del av det engagemang som Annika och Putte Fredriksson med medarbetare lägger ner. 

Detta blev en dag full av upplevelser. Ett stort TACK till Thomas och Jan-Erik för en fin resa.

Text: Ingrid Timle, Maggy Fritz, Bengt G Bengtsson.

Bild: Bengt G Bengtsson, Lennart Johansson.