Gravsafari på Stampens Kyrkogård

Vi var 24 vetgiriga Vintergäckare som samlades vid Mariakyrkan såväl den 11 som den 18 september för att under vår numera välkände och uppskattade guide Pether Ribbefors ta del av ett stycke göteborgshistoria. Skillnaden på de båda tillfällena var uppenbar! Den 11 september stod regnet som spön i backen, så det gällde att vara väl utrustad med regnkläder, medan den 18 september så strålade en underbar sol i behaglig sensommarvärme. Inga regnkläder då inte....

Nåväl, ett stycke göteborgshistoria var det alltså fråga om. Vi fick först en målande beskrivning av hur fattighuset, kyrkogården och den därintill liggande Mariakyrkan en gång kommit till. Kortfattat kan vi notera att man mot slutet av 1700-talet börjat komma till insikt om att det nog inte var så lämpligt att begrava de avlidna göteborgarna kring och i domkyrkan då detta kunde bli en sanitär olägenhet. I samband med att domkyrkan brann ned 1802 gjorde man då slag i saken och beslutade att en ny begravningsplats skulle anläggas i anslutning till fattigkyrkogården och det därintill liggande fattighuset. Det blev Carl Wilhelm Carlberg som fick uppdraget att skapa utformningen av kyrkogården och det var också han som ritade den kyrka som blev Mariakyrkan. Det var för övrigt samme man som också ritade den nya domkyrkan, som vi har idag.

Inne på kyrkogården fick vi så vid olika gravar ta del av såväl ett antal mer, eller mindre, kända göteborgares livsöden, som också hur gravars utformning har varit föremål för ett mode som förändras genom åren.

Nämnas kan då bl.a.

• Peter Wieselgren och hans son Sigfrid (som skapade det s.k. "Göteborgssystemet" som blev föregångare till vårt Systembolag)

• O P Andersson, vid vars gravsten det stod en liten 5 cl-flaska med det kända brännvin som hans son Carl Peter Andersson skapat och uppkallat efter sin far.
• Superkargören Anders Siberg, Ostindiska Kompaniet, som blev mycket förmögen på de många resor till Kina han var med på,
• Landshövdingen Olof Fåhræus, som var vårt läns förste civile landshövding och en välmeriterad entomolog,
• poeten Johan Anders Wadman, som under många år var ordens talare och skald i sällskapet Göte Par Bricole,
• Pehr Dubb och William Chalmers, kända namn i Göteborg som skapade stora förmögenheter genom Ostindiska Kompaniet och donerade frikostigt till det som skulle bli Sahlgrenska Sjukhuset och Chalmers Tekniska Högskola

• Landshövdingen Axel Pontus v. Rosen som liksom Lovisa Rebeccca Engström blev offer för koleraepidemin i Göteborg i början på 1830-talet.

I anslutning till alla dessa "kändisar" fick vi oss då också till livs små anekdoter och händelser i anslutning till personerna ifråga som (på ett typiskt "Peter Ribbefors-vis") gjorde de olika person- och historiebeskrivningarna så mycket mera målande.

Vi som var där har all anledning att tacka Pether för ännu en strålande guidning i den göteborgska historian.

Text och bild Claes Green