Trivselkväll

Uppdaterades: 18 oktober 2017
  • Refräng & Co underhöll

Tanums kommun
Trivselkväll för kommunens pensionärer

Det samlades många förväntansfulla gäster i Kville Bygdegård, när Tanums kommun bjöd in sina pensionärer till "Trivselkväll". Bertil Gedda, ordförande i Tanumsbygdens SPF-förening, kunde hälsa omkring 140 deltagare välkomna. Han berättade, att kommunen brukar ordna två sådana här träffar om året, vår och höst, och att man brukar skifta mellan att hålla till i kommunens södra och norra del. Denna gång hade det alltså blivit i söder, i Kville .
Som första punkt på programmet stod ett föredrag med visning av bilder på vita duken.
Seppo Rapinoja, undervattensfotograf, skulle ta oss med till Röda havet och dess invånare under ytan.
Seppo började med att berätta lite om sig själv. Hans föräldrar och syskon hade flyttat från Finland till Borås, och där föddes så småningom Seppo. Som ett sladdbarn i familjen passade det ju bra, sa han med glimten i ögat, att han senare i livet blev elektriker.
Intresset för havet och för det som finns under ytan väcktes, då han med familjen om somrarna åkte ut till den halländska kusten. Seppo tog så småningom dykarcertifikat, och eftersom han även är fartygselektriker, har han kunnat finansiera sitt dykande genom att reparera det elektriska på dykfartyg runt om i världen.
Röda havet är ett av de vatten som Seppo helst dyker i. Det är rent, kristallklart med mycket god sikt, och temperaturen håller sig på cirka 30 grader om sommaren och lägst 22 om vintern. Vi fick stifta bekantskap med en mängd djur i Röda havet, mest koraller och fiskar. Många var mycket färggranna och vackra, men vissa kunde man verkligen kalla "en ful fisk". Men, som Seppo sa, liksom med människor kan man kanske inte alltid bedöma en varelses inre kvalitet efter det yttre. Att Seppo verkligen känner varmt för sitt ämne, förstod vi av hans berättande som var fyllt av intressanta fakta, entusiasm och humor. En mängd fiskar med fantasieggande namn dök upp på vita duken, fjärilsfiskar av olika slag, läppfisk, glasfisk, stingrocka, drakfisk, skorpion fisk, papegojfisk och många flera.
Seppo berättade om närkontakt med bland annat bläckfiskar, hajar och delfiner, och vi fick höra om spänningen i att dyka bland gamla skeppsvrak och i grottor, där man ibland kan få en känsla av andakt, en känsla av att ta en helig paus mitt i livet.
Vi fick veta, att havet har sin egen "vårdcentral", där man snällt ställer sig i kö och väntar på att bli omhändertagen för att bli av med till exempel parasiter och orenheter vid sår. De små putsarfiskarna vid denna "renhållningsstation" kan till och med simma in i munnen på någon större fisk utan att bli uppäten. Här har man en fredad zon.
Bland det lättsamma i föredraget fanns också en del som ledde till eftertanke, som till exempel tal om arter som är utrotningshotade, främst på grund av oss människor. Seppo vill med sina bilder väcka en vilja att bevara Moder Jord. Vi kan alla hjälpa till, för som han sa, små, små saker kan göra mycket. På Seppos sista bild kunde vi se honom själv nere bland färgglada koraller, och hans uppmaning till oss var: "Låt oss stoppa in huvudet i naturen, låt den omge oss, njut av den!"
Efter att ha vistats omkring en timme i Röda havets klara vatten fick vi nu flytta över till de svenska kaffeborden. Tanums kommun bjöd på fikat med goda smörgåsar och hembakade småkakor, och det var representanter från kommunens SPF- och PRO-föreningar som samarbetade och hjälpte till med det praktiska. De hade sett till att vi kunde slå oss ner vid sensommarvackert dukade bord med dahlior och kärleksört i vaserna och med hortensia, röda nypon och de allra näpnaste små klarröda äpplen på de gröna bordslöparna.
Efter en fikastund med glatt samspråk och ett avslutande lotteri var det dags att flytta
tillbaka in i bygdegårdens stora sal. Där hade scenen intagits av duon "Refräng & Co", som skulle stå för en stunds musikunderhållning. De två medlemmarna, Gunilla Hansen och Kent Jonasson från Lödöse, bildade sin musikgrupp 2010 med avsikt att framföra musik för "vuxna människor", musik som man kunde höra i den gamla Melodiradion.
Kent stod för presentationen av låtarna och för trevligt mellansnack, där en mängd historier lockade fram både glada skratt och applåder. Gunilla, med 50-talsinspirerad klädsel, visade med danssteg, gester och mimik, att hon hela tiden var med på noterna. Duon framförde "äkta musik på vårt sätt", det vill säga melodier i egna arrangemang och med egen inspelad bakgrundsmusik. Kent ackompanjerade på gitarr och dragspel, och Gunilla stod för skönsången.
Sångstunden inleddes med en speakerröst med klang "från den tid det begav sig", det vill säga från de år då trivselkvällens gäster var unga. Sedan fick vi lyssna till en mängd schlagers och evergreens alltifrån "In the mood", "Ramona" och den gammaldags romantiska "Får jag tala om, att det är dig jag har kär" till Elvis Presleys "Teddy Bear" och Anna-Lena Löfgrens genombrottslåt "Regniga natt". En egenkomponerad sång, "Lyckans café", fanns också med på programmet. Många av melodierna var från 50- och 60-talet, och att de var igenkända av publiken märktes, då många klappade takten och sjöng med i sångerna. Det här var verkligen musik som gick hem hos oss "vuxna människor". Vi fick veta, att "Refräng & Co" ofta är ute och spelar och sjunger på olika slags äldreboenden, och efter att ha fått höra dem under denna kommunens "Trivselkväll", förstår vi, att de fyller en viktig funktion genom att sprida en sådan glädje med sin musik.

Text: Christel Kempton

 

Publicerades: 15 oktober 2017 Uppdaterades: 18 oktober 2017