SPF SENIORERNA Kvillebygden
Månadsmöte med hemskheter från Rabbalshede

Omkring 150 personer kom till Kville Bygdegård, när SPF Kvillebygden höll sitt månadsmöte för april. Föreningens vice ordförande, Ulla Tisell, hälsade först alla välkomna, och efter det följde en stunds information. Vi fick höra om kommande resor, om räkfesten i maj, om motionsdans, golf, boule och curling. Då det gällde curlingen, kunde man konstatera, att föreningens lag hade lyckats verkligt bra den här terminen.
Strax innan kvällens föredragshållare, Jan Nilsson, presenterades, dök det upp en hemlig gäst. Det var en man i rutig skjorta, med glasögonen uppskjutna ovanför pannan och med en viss rondör över magen. Var det den kända TV-personligheten Leif G. W. som hade fått reda på att det här i kväll skulle komma att handla om hemska brott, och som därför hade tagit sig hit till Kville? Nej, det visade sig, att det var föreningens ordförande, Claes Toreld, som lätt förklädd ville introducera kvällens ämne, "Calle - våldsverkare och tjuv".
Jan Nilsson, författare till flera böcker om forna tiders hemskheter här i norra Bohuslän, hade kommit till månadsmötet för att berätta om Calle från Rabbalshede. Vi fick stifta bekantskap med denna man, Carl Johan Johannesson, som från 1840-talet och framåt ägnade sig åt en mängd brott, bland annat stölder och olika slags våldsbrott. Jan Nilsson berättade utförligt och målande om Calles alla bravader, om uppskjutna rättegångar och om falska vittnesmål. Calle, som alltid nekade till de brott han anklagades för, fälldes ibland och friades ibland. De straff han fick kunde vara fängelse, böter, kyrkoplikt och att betala ersättning till sina offer. Calle ansågs vara " högst farlig för enskild och allmän säkerhet". Denna notoriska brottsling blev krögare på gästgivaregården i Rabbalshede efter sin far, och där samlade han en mängd löst folk omkring sig. På gästgiveriet smiddes det planer om alla slags brott, och den höga brottsligheten i Rabbalshede upphörde inte förrän en ny värd tillträdde på gästgivaregården. Calle, som gifte sig 1853, flyttade till Bullaren och sedan till Norge, Där slutade han sina dagar lika våldsamt som han hade levat. Han blev mördad.
Den nya värden på gästgivaregården, Holmlin, var en rättskaffens kraftkarl, som skötte stället helt lagligt. När Calles gamla kumpaner vid ett tillfälle hade samlats och begett sig dit för att slå ihjäl Holmlin, slog han ut dem en efter en, 10-15 stycken med den knivförsedda "Stuten" i täten. Holmlins eget vapen var en rejäl mortelstöt med en kraftig kula i vardera änden. Holmlin blev sedermera riksdagsman, känd under namnet Holmlin i Rabbalshede.
Efter denna stund tillsammans med busar i brottets värld under senare delen av 1800-talet avslutades månadsmötet så här före påsk lämpligt nog med ägg- och ansjovissmörgåsar och påskgodis i form av "skumma höns".
Text: Christel Kempton