Gåke Gunnarsson

Uppdaterades: 17 oktober 2018
  • Gåke Gunnarsson underhöll

SPF SENIORERNA Kvillebygden

En gemytlig kväll hos SPF Kvillebygden

Månadsmötet i oktober hos SPF Kvillebygden inleddes med att föreningens ordförande, Ingemar Bergdahl, hälsade omkring 125 stycken medlemmar välkomna och därefter gav oss en del aktuell information. Vi fick bland annat reda på, att det vid nästa månadsmöte ska bli ostprovning och medverkan av Daniel Lindström från Greby Mejeri, att årets grötfest ska vara den 12/12, och att det ska ordnas en resa till Riga i mars.
Därefter presenterades kvällens underhållare, Gåke Gunnarsson, och han intog bygdegårdens scen med ett vigt skutt. Att denna trubadur från Flatön även var en munvig person, som kunde konsten att roa, upptäckte vi snart.
Vi fick höra ett dussintal sånger varvade med skämt, historier och småprat med publiken. Gåke inledde med några visor av Evert Taube, bland andra de poetiska Inbjudan till Bohuslän och Kärleken och vinden. Mellan sångerna fick vi höra anekdoter om Taubes tid på Ängön, och vi fick också lyssna till en tämligen okänd visa, Furan, en dikt av poeten som tonsattes efter hans död. Här drog Gåke paralleller mellan Taubes tankar, då han fällde en fura på Sjösala för utsiktens skull, och sommargästernas längtan efter fri havsutsikt. Ja, vad skärgårdsbefolkningen tycker om stabuarnas (stadsbornas) märkliga vanor fick vi höra en hel del om under Gåkes humoristiska framförande.
Vi fick också höra om hans uppväxt på Flatön, och om att hans musikaliska bana började vid tre års ålder med "spel" på en mattpiskare, ett "instrument" som så småningom byttes ut mot ett badmintonrack, innan gitarren kom in i bilden.
Gåkes berättande skedde på en genuin dialekt, och om just dialekter handlade en av hans egna sånger. Några visdomsord fick vi också om ämnet: "Bara man har en dialekt, så har man en historia."
Flera visor följde som till exempel Rosenkyssar, en sång som ingen mindre än Eartha Kitt en gång sjöng in på svenska. Han gav oss också en del låtar från Sven-Ingvars repertoar, som Thore Skogmans Fröken Fräken och ett par tonsatta dikter av Gustaf Fröding.
Gåke fick verkligen sin publik med sig, inte minst i den egna sången Då kom Elida. Han lockade fram både skratt och igenkännande leenden genom beskrivningen av hur den stora skutan Elida, "Sailing for Jesus", inte alltid uppskattas av lokalbefolkningen, när hon till exempel dyker upp med sina sånger, just då man tänkt sig en lugn och stilla fisketur.
Före kvällens fikastund med lotteridragning fick vi ett extranummer av Gåke, En skotte klädd i kilt. Med denna egna visa avslutade han ett roande program som verkligen gillades av aftonens glada publik.

Text: Christel Kempton

Publicerades: 17 oktober 2018 Uppdaterades: 17 oktober 2018