Så till AH-versen: Tålamod = vilket behövs en dag som denna:
Du suckar och undrar vart vägen bär.
Lugna dig lite, och saken är klar.
Redan i morgon är framtiden här.
Då får vi se vart vägen bär.
 
HISTORIA:
“Litterärt avtal”
De flesta diktare lever i litterär miljö, där de påverkar, inspirerar och uppmuntrar varandra. I Lund fanns ett sådant sällskap med Frans G Bengtsson, Hjalmar Gullberg, Gunnar Serner (Frank Heller) Ivar Harrie m.fl. – Det skulle ha varit roligt att få lyssna till deras samtal och kvickheter -
 
Det var ingalunda en sluten krets för inbördes beundran. Tidens stormar brusade in också över diktarnas Lund. I en parafras på den värmländska kavaljersvisan skriver Gullberg “den som står för vad han säger, han blir dömd till arbetsläger. Så illa tåld är frihetssången kavaljer.
 
Så till mitt egentliga budskap: Frank Heller hade minst sagt bristfällig ekonomi och vistades länge utomland, delvis för att undfly sina.långivare. Hjalmar Gullberg var på 30-talet chef för Radioteatern och Frank Heller hade bidragit med något alster. Följande arvodesdialog ägde rum mellan Gullberg och Heller, som för ögonblicket befanns sig i St Yves i Frankrike, och alltid i behov av  pengar:
 
Gullberg: Vi emotser av dig för trådlös eter
                   ett kriminalspel fyllt av lustbarheter
                   Och som du själv i det charmanta svaret
                   berör så låga ting som honoraret
                   så lova vi av våra knappa medel
                   spendera flott en tusenkronorssedel
 
- att leva utomlands var inte billigt 1936 och Frank Heller svarar:
                   Jag skall skriva, men jag djärves undra
                   om du ej från tusen till tolvhundra
                   klan med en ädel gest uppstrama Dig
                   I St. Yves Du hyllas med honnörsskott
                   särskilt om jag hälften får i förskott.
 
Men det är mer än Gullberg kan åstadkomma från Radiotjänst:
 
                  Broder! Om tolvhundra lusidorer
                  jag betalte för en timmas pjäs
                  skulle styrelse och revisorer
                  sönderkoka mej i bouillabaisse
 
Frank Heller skrev pjäsen ändå. Den är glömd sedan länge, men den poetiska brevväxlingen om honoraret är värd att minnas
 
- Det blev ändå en knorr på dagen !_
Fleming