Torsdag 4 april inbjöd SPF Sagsjön till kulturträff. Sven-Olovf Falkbring kunde hälsa många glada och förväntansfulla till en stund med Dan Andersson. Han skulle i år ha fyllt 125 år.
Ingvar Gunnarsson lät oss följa denna gudabenådade poet på hans slingriga livsfärd. De flesta av hans dikter känner vi nog mest som visor. Det var ju många som tonsatte hans dikter. Dom är ju verkligen sångbara. Det är ett fantastiskt språk man finner i hans diktning, så prosaiskt, så beskrivande. Dom innehåller ju en hel levnadshändelse, en stil som Evert Taube har anammat. Ingvar Gunnarsson förmedlade hans visor med sin stora och varma röst och fina gitarr-ackompanjemang. Ingvar Gunnarsson blandade sång och diktläsning i ett mycket välkomponerat program. Naturligtvis förekom "Helgdagskväll i timmerkojan" och "Jungman Jansson". Men också mindre vanliga visor som "Hemlängtan, Spelmannen, Avskedssång till broder Joakim".
Hans familj hade planer på att emigrera till Amerika och Dan, endast 14 år gammal, fick han faderns uppdrag att åka före och sondera terrängen. Han kom tillbaka med ett negativt besked. Det blev ingen Amerikaflyt, men väl ett antal diktsamlingar. Förlagen var ganska njugga med honorar. Vid något tillfälle fick han endast några gratisexemplar av diktsamlingen. Han gifte sig och paret väntade sitt första barn då han vid ett Stocholmsbesök blev cyanväteförgiftad. Han dog bara några och 30 år gammal. Man kan undra hur han skulle ha utvecklats om han fått leva, han var ju redan en så mogen diktare/poet, något som Ingvar Gunnarsson gav många prov på.
Efter kaffepaus bjöd Ingvar Gunnarsson ännu en tonsatt dikt av Dan Andersson, "Till min syster".
Han avtackades med blommor och varma applåder och ett välkommen åter.

Sven-Olovf Falkbring