KPR

Kommunala Pensionärsrådet KPR har uppdragits av kommunstyrelsen att vara det organ som representerar pensionärerna i Luleå kommun.


 

Kommunala Pensionärsrådet (KPR) möts 6 ggr/år med ett förberedande arbetsutskott (AU) före varje möte. Protokoll finns på Lulea kommun.se/KPR. SPF Luleå har fyra representanter i rådet, varav två ordinarie och två ersättare. Eva Styven (SPF Åkerbäret) och Lars Forsell (SPF Mjölkudden) ordinarie och Barbro Lundberg (SPF Åkerbäret)och Karl-Henrik Eriksson (SPF Bergnäset) ersättare.

KPR:s uppdrag är att vara ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan pensionärsorganisationerna och kommunens styrelser och nämnder. Rådet är ett initierande och rådgivande organ.
KPR ska bl.a.
Förstärka inflytandet i alla frågor som rör äldre
Verka för att pensionärernas frågor beaktas i styrelser och nämnder
Rådet ska initiera nya pensionärsfrågor.
Rådet ska vara remissorgan i frågor som är av särskild vikt för pensionärerna och ses som en resurs för styrelser och nämnder i kommunens arbete.
Rådet ska vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning
KPR initierar frågor– informerar sig – följer upp frågor – rapporterar resultat.
____________________________________________________________________
Rapport från KPR den 2017-09-26
LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (5)
Yttrande över avsiktsförklaring med Piteå avseende kostproduktion.
Luleå kommuns avtal med Region Norrbotten avseende mat till äldre går ut
2019. Med anledning av detta har andra alternativ för kostproduktion utretts.
Ett förslag är samverkan med Piteå kommun som idag redan har ett större
produktionskök. Kommunala pensionärsrådet (KPR) har gett möjlighet att
yttra sig om den avsiktsförklaring som ska ligga till grund för samarbetet med
Piteå.
Kommunala pensionärsrådets yttrande.
KPR kan konstatera att de utredningar som gjorts avseende mat för äldre
saknar ett tydligt fokus på brukarnas d.v.s de äldres behov av bra och
näringsrik kost. SWECO-rapporten lyfter vid upprepade tillfällen fram barn-
och utbildningsförvaltningens och socialförvaltningens behov utan att lägga
större vikt vid de äldres behov.

Samtliga utredningar har haft utgångspunkten att maten ska tillagas enligt
"storköksprincipen" där maten till de äldre är kall och distribueras ett antal
gånger i veckan, ett alternativ som försvårar möjligheterna för de äldre av
själva vara delaktiga. SWECO-rapporten lyfter den pedagogiska aspekten
kring måltiden kopplat till barn och unga men den viktiga sociala aspekten för
äldre och mat saknas. Rapporten lägger generellt sett större vikt vid barn och
ungas behov framför de äldres behov.

Avsiktsförklaringen med Piteå låser Luleå kommun i en lösning som innebär
storköksprincip, kall mat och relativt långa transportlösningar med
omlastningscentraler m.m. Mattransport från Piteå till Luleå kommun skapar
en negativ miljöpåverkan och genererar höga kostnader för transporter.

Äldres mat borde ha ett tydligt fokus på hög kvalitet, möjlighet till delaktighet
samt ligga i linje med den forskning som visar på vikten av näringsrik kost för
äldre framförallt vid sjukdom. Kostnaderna för matproduktionen för äldre
borde ses som en viktig investering och därför vill KPR att en djupare analys
och utredning av matproduktionen genomförs för att säkra kvaliteten och att
tillagningskök i kundens närhet utreds utifrån dagens förutsättningar.
Tillagningskök bör finnas på varje äldreboende och det ska finnas möjlighet
för personal inom hemtjänsten att laga huvudmåltiderna hemma hos

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (5)
Kommunala pensionärsrådet 2017-09-26

Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande
2016-10-31 Kommunala pensionärsrådet Kommunledningsförvaltningen
brukarna.
Äldres kostbehov förändras även över tid och det måste finnas
möjlighet att snabbt göra individuella ändringar av kosten.
Utbildningsinsatser för den personal som hanterar och lagar maten till äldre är
också en viktig aspekt som behöver prioriteras.

KPR ställer sig även kritiska till den låga möjligheten till insyn och delaktighet
i arbetet med framtida kostproduktion. Föräldragrupper listas som referenser
där skolans kostproduktion har utretts, varför har inte de organisationer som
företräder de äldre getts samma möjlighet?____________________________________________________________________

Rapport från KPR den 3 april 2017
Utförlig information kan läsas på Luleå kommuns hemsida för KPR när protokollet är justerat.
Mötet inleddes med information från socialförvaltningen om ett nytt test av arbetssätt för hemtjänsten. Målet är att fokusera på brukarnas behov och anpassa besökstiden därefter. Kösituationen till de olika boendeformerna beskrev Anna Fors (enhetschef). Avgift för trygghetslarm redogjordes. Mer detaljer kommer att finnas på KPR:s hemsida om Annas redovisning.
KPR:s verksamhetsberättelse diskuterades och där ansåg mötet att det ska framgå tydligt att rådet endast i begränsad omfattning fått möjlighet att lämna remisser på planerad utveckling.
Information från ett dialogmöte om vård- och omsorgsboenden på Kronan. Se mer om denna planering av nybygge i de kommande protokollsanteckningarna.
Mötet enades om att en fast punkt på dagordningen ska vara "Remisser" så att det framgår medtydlighet vad KPR har lämnat sina synpunkter på.
Mötet avslutades med att lyssna på en föreläsning om kommunens äldreboende och välfärdsteknik på Teknikens Hus.
____________________________________________________________________

Kommunala Pensionärsrådet 18 april 2016.
En sammanfattning av minnesanteckningarna.
Inbjuden gäst: socialnämndens ordf. Margaretha Bladfors-Eriksson och äldrevårdens chef Lena Kruse.
Svar på SPF Seniorernas frågeställningar.
Äldrepolitiken. Partierna är eniga om det mesta när det gäller värdegrunden och "tänket" – utom när det gäller valfriheten inom omsorgen. Socialdemokraterna vill inte ha valfrihet, alliansen vill. Socialförvaltningen arbetar efter dokumentet Luleå Vision 2050.
Äldreplanen. (se kommunens hemsida) Kommunens äldrestrategi har övergått till en Äldre plan (Socialnämndens äldreplan 2015-2018). Politikerna följer upp förvaltningens arbete genom delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Socialstyrelsen begär in rapporter och producerar informationsmaterial med jämförande statistik över äldrevården i kommunerna. Även Inspektionen för vård- och omsorg i Umeå bevakar vården i Luleå.
Äldreplanen "betygsätts" vid valet 2018.
Socialnämnden vill ha en öppnare plan, men sekretessen sätter gränser. Äldre ska inte behandlas som en grupp, inte stigmatiseras. Det gäller att hitta de grupper som behöver stöd.
Socialförvaltningen samverkan med Luleå Tekniska Universitet. En doktorand utformar planen för att den ska gå att följa /utvärdera. Hon jobbar dessutom 20% som utvecklare på socialförvaltningen, bistår och lotsar förvaltningen mot målsättningarna.
Stora strukturförändringar är på gång. Kommunen söker anpassning efter en åldrad befolkning. En åldersindelad statistik på Luleå kommuns invånare, demografin, visades.
Boendefrågor Omsorgsboendena hör till socialförvaltningens ansvarsområde. Trygghetsboende, årgångshus mm gör det inte. Äldre friska personer får ställa sig i bostadskön som övriga lulebor. Fler bostadsföretag än Lulebo bygger trygghetsboende.
Tillgängligheten i befintliga hus viktiga. Ombyggnationer, tillkomst av hissar mm ska underlätta för äldre att bo kvar i sitt hem.
S.k. "mellanboenden" för äldre, ex trygghetsboende, har visat sig vara en bra boendeform för äldre. Minskad isolering och bättre social miljö leder till en minskad press på sjukvården, minskat behov av läkartider. Förhoppningen är också att få en rörligare bostadsmarknad om äldre flyttar till tryggare boenden.
Luleå har 20 omsorgsplatser per 100 åttio+-åringar. Från år 2000 har 180 vårdplatser lagts ned, men 195 st har tillkommit = +15 platser.
Örnen ska inte läggas ner! Det finns inget nedläggningsbeslut. Däremot ska äldre och slitna vårdplatser på sikt ersättas med moderna och fräscha lokaler. Därför byggs omsorgsboende i nya stadsdelar trots att befolkningen där inte består av äldre personer, ex nybyggnationen på Kronan.
Råneå med omland har gott om vårdplatser. dementa ska däremot vårdas i Luleå, av särskilt utrustad demenspersonal.
Invandringen? De äldre, i den gruppen som har fått uppehållstillstånd, behandlas som vanliga lulebor. Språkfrågan jobbar man på, försöker få nyinflyttade att vilja jobba inom vården och då kommer även språkfrågan med på ett hörn.
Finska språket, svårt att nå alla. Kan även vara en fråga om bemötande. Inte all personal är så smidiga som de borde vara.
Angående tidningsskriverier om "Patient i duschrummet". En olycklig lösning i en pressad situation. En kvinna (finsktalande) fick byta plats för att en nytillkommen patient skulle ha hennes rum. Förklaring: vårdbehovet avgör var man placeras beroende på vilken utrustning som finns i resp. rum. Språkförbistringen gjorde att informationen blev otillräcklig.
Personal nattetid – finns beroende på brukarnas behov. Ex fallet med inlåsta patienter nattetid i Piteå, kan det hända i Luleå? Vi fick ett vagt svar. Tryggheten är också viktig (ex. att inte få ovälkomna besök av andra boenden).
Anhöriga Luleå har 2 anhörigkonsulenter och ett demensteam, som informerar och som även utbildar anhöriga. Information sprids på hemsidan och via foldrar.
Vem är anhörig? Brukaren avgör. Det behöver inte vara en familjemedlem.
Anhöriga kan inkluderas i vårdteamet, men det är brukaren som avgör om anhöriga ska vara med!
Medicinskt ansvar har alltid läkaren. Vid oenighet mellan anhörig och biståndshandläggaren avgör brukaren hur vården ska se ut (om jag fattade saken rätt).
Yttre avlastning sker genom anhöriggrupper, café-träff, korttidsboende mm. Avlastning i hemmet kan erbjudas, men biståndshandläggaren avgör om detta är möjligt. Det finns inget standardmått för hur mycket avlastning man kan få.
Mycket vanligt att anhöriga inte ber om hjälp alls!
Ekonomisk ersättning för anhörigvårdare. Vissa ålderskategorier har svårare att få ekonomiska ersättning för vårdinsatser. Det är ett föråldrat system. Margareta Bladfors-Eriksson skulle ta upp den frågan. Liksom frågan om jämställdhet.(se vårdplanen). Vanligt att anhöriga inte ber om ekonomisk ersättning.
Om man inte är nöjd med vården, med bemötandet etc, ska man göra en AVVIKELSE-rapport! Ärendet måste upp till ansvariga. Anhöriga kan protestera, bättre det än att klaga till varandra. Enskilda ärenden tas i ett särskilt utskott på socialförvaltningen. Inspektionen för vård- och omsorg i Umeå, kollar även Luleås verksamhet.
Hemtjänsten Luleå satsar på hemtjänsten. Att jobba inom hemtjänsten måste bli mer attraktivt. Proffsen måste få jobba som proffs. Luleå har en representant i Nationella Kompetens Centret. Luleå följer forskning och utveckling inom området.
En genomförandeplan ska finnas hos brukaren så att alla inom hemtjänsten, och anhöriga, ska veta brukarens sjukdomsbild och behov av hjälp. Brukaren ska inte behöva upprepa sin sjukdomsbild för varje hemtjänstpersonal.
Problem med många vårdare inom hemtjänsten. Det gamla systemet innebär många olika vårdare hos en brukare. Ett nyare system testas, vilket innebär att ett vårdlag ska sköta vården. Färre personer blir då inblandade i vården. Varje brukare har en "vårdansvarig" som ser till att vårdplanen följs. Kopia av den ska finnas hos brukaren för anhöriga och vårdpersonal att informera sig från.
Personalens kompetens 70 % av personalen inom omsorgsboendet är utbildade undersköterskor. Resten är biträden. Det är en utmaning för kommunen att locka utbildad personal till Luleå. Kommunen undersöker karriärvägar för sjuksköterskor. 2010 utbildades 375 st från biträden till undersköterskor.
Läkemedel Läkemedelsgenomgång sker 1 ggr/år. Rätt bemötande kan minska behovet av mediciner, ex inom demensvården.
Matsituationen Det tidigare förslaget om personligt ansvar för matleveranserna genomförs inte. Fortsatt utredning. Landstinget fortsätter leverera matlådor som tidigare. Samarbete med skolmåltider är däremot intressant.
____________________________________________________________________

Brev till Kommunala Pensionärsrådet KPR Luleå Kommun för vidarebefodran till Kommunledningen
GÄLLANDE SPF SENIORERNA MJÖLKUDDENS LEVNADSVILLKOR.
På grund av stor oro bland våra medlemmar önskar vi SPF Seniorerna Mjölkudden att ni i KPR kontaktar Kommunledningen för erhållande av svar på nedanstående frågor.
Då Lulebos utförsäljning av delar av det äldre bostadsbeståndet kräver underhållsåtgärder
kommer hyrorna att höjas. Oftast genomförs omfattande reparationer, mer än vad hyresgästen önskar, med kraftiga hyreshöjningar som följd. Då många av våra seniorer har låg eller mycket låg pension kommer detta att medföra att de tvingas söka billigare bostad. Hur skall problemet lösas när bostadsbristen i Luleå är så stor, alternativ saknas?
Kommer bostadsbidragen att kompensera kostnadsökningen om alternativ saknas?
Kommer de trygghetsboenden som nu byggs och planeras byggas i Luleå under de närmaste åren att uppfylla behovet av efterfrågan inkl. ökningen av äldre eller kommer kravet på vård i hemmet att öka? Varför tvingas bo hemma om man känner svårigheter att klara detta?
Trygghetsboende är en bra boendeform för äldre men oron som finns är kommande hyreskostnader.
Idag upplever många som bor i hemmet stor otrygghet pga hemtjänstens pressande arbetssituation. Det finns ingen möjlighet till personlig samvaro med vårdgivande personal utan endast det praktiska arbetet som uppvärmning av mat och hjälp med mediciner och liknande får göras. Tiden som anslås för arbetet är specificerat i minuter med krav om rapportering. Vad kommer att göras? Vilka planer har kommunen för att minska personalomsättningen på antalet vårdgivare/vårdtagare för att minska otryggheten?
Kommer vård- och omsorgsboendet i Luleå att uppfylla kommande behov av vårdplatser
med tanke på den nära förestående kraftiga ökningen av äldre seniorer med ökat vårdbehov eller är alternativet att vi skall tvingas bo hemma under mycket otrygga förhållanden.
Luleå 2016.05.04
Hälsningar
SPF Seniorerna Mjölkudden
Kenth Nilsson
Ordförande
____________________________________________________________________

Rapport från KPR den 8 februari 2016
Info från digitala EU-vårdprojektet återkommer jag till när rapport kommer.
Vid kommande möte i april kommer Socialnämnden ordförande att få svara på en rad frågor om hemtjänsten, färdtjänsten och vad som gjorts för att undvika olyckor som den med rullstolsbundna kvinnan och vad som händer med polisanmälan.
Lulebos vd informerade om kommande investeringar och byggande ( http://www.lulebo.se/ ) I den information vi fick, berättade vd att det byggs Trygghetsboenden på Mjölkudden (82 lägenheter klar sommaren 2017 ), Bergnäset (120 lh), Råneå (13 lh) och Stadsön södra (82 lh).
Undertecknad efterfrågade om en helhetsbild av köerna till olika äldreboenden. Frågan ställs till kommunstyrelsen eftersom man där bör ha bilden klar inför alla byggnationer.
KPR hemsida ska uppdateras med aktuell information.
KPR ska inventera frågor som bör tas upp i rådet och ställa dessa till berörda nämnders ordförande. Syftet är att styra upp arbetet i KPR bättre. Därför tar jag emot på mail (lars.e.forsell@gmail.com) om dina upplevelser av vår äldreomsorg.

Rapport från Kommunala Pensionärsrådets möten i nov-dec. 2015
Aktuella frågor som KPR följer:
Uppföljning av digitala Eu-vårdprojektet (Remo Age)
Ingen minskning av personal
Daglig tillsyn via virtuella möten
GPS-klockan. En klocka som genom uppkoppling på nätet gör att en förvirrad person kan hittas t.ex. av sin maka/make
Anhörigas kontakter via virtuella möten
Uppföljning av hälsotillståndet, för kroniskt sjuka personen. Diabetes, kol, hjärt och kärlsjukdomar.
Digital medicinering genom dosmaskin/dosett
Möta en läkare via nätet .
Projektet är spridd över flera orter som testar var sina delar. Luleå testar Dosetten
Färdtjänst och trygghetslarmfrågor (initieras). KPR kräver en redovisning av läget och hur soc ska undvika att olyckor som med rullstolsbundna kvinnan som har polisanmält soc för händelsen..
Bredbandsutbyggnaden. Samhällsutvecklingskontoret informerar
Uppföljning av socialnämndens "strategiska plan och budget".
Lulebo informerar KPR om planerna för boenden för oss äldre. Man tar bort kravet på en borgenär för personer med försörjningsstöd och etableringsersättning
Gemensam bostadskö planeras. De förvarnas om att det tillkommer en kostnad för att stå i kö och anta ett erbjudande. - KRP har beslutat att tillskriva den nämnd som ska administrera bostadskön och påtala pensionärerna behov och krav på att det blir symboliska avgifter i hanteringen av bostadskön.

Vilka ärenden som behandlas i K.P.R kan du ta del av i protokollen på
Luleå Kommuns hemsida