2022.

TÄNK så fort 1 år går. Nu har vi inte längre 2021 att skriva. Vi kommer säkert att minnas det gångna året ännu en tid som det år när så mycket var annorlunda än tidigare år. Jag hörde på TV häromdagen att 1919 också var ett år när vi hade haft tider vi inte ville ha igen, men jag tror inte att någon av oss kommer ihåg hur det var då.

Nej nu ska vi se positivt på det här nya året. Det är roligare att vara en optimist än en pessimist. (Jag lovar att det är så!)

Jag tänker ofta på hur Nyårsaftonen var när jag var liten. Då bodde vi i Gyljen, en liten by utefter stora Gällivarevägen bara några mil söder om norra Polcirkeln.

I väntan på tolvslaget samlades vår lilla familj, (Mamma, Pappa och jag) framför radion. Jag satt ofta i en fåtölj med en godispåse i handen. Jag hade fått 25 öre, som jag lagt i min röda axelväska för att ensam få gå till Konsum och handla “för 25 öre VAKA.” och det blev alltid 1 tablettask för 10 öre och resten köpte jag kolor för: 5-öres, 2-öres och 1-öres.

Där satt jag i fåtöljen. Anders de Wahl läste Tennysons “Nyårsklockan” Kl.00.00 hördes kyrkklockor ur radion. I tur och ordning ringde våra Domkyrkor in det nya året. Jag minns bl.a. en röst som sa: “Ut över Östersjöns vatten sprids de vackra tonerna från Sankta Marias klockor. (Domkyrkan i Visby.) När alla 13 Domkyrkorna ringt in det nya året, kunde jag äntligen gå och lägga mig.

Att gå ut och förundras över raketer var inte att tänka på, för det fanns inga i vår by. Däremot behövde vi bara i stället gå ut på yttertrappan. Vi hade alltid mycket vit snö och kallt. Himlen var klar och den lystes alltid upp i gröna, gula och blå färger. Vi såg NORRSKENET alldeles gratis!!!!!!.

Nu önskar jag oss alla ETT GOTT NYTT ÅR 2022!!!!!!

Gun Oscarson