Frågor och svar
Här samlar Folkhälsomyndigheten frågor och svar om sjukdomen covid-19, orsakad av det nya viruset SARS-CoV-2. Senaste information och aktuella siffror finns på vår sida om utbrottet.
Sidan uppdaterad senast: 20 mars kl. 16:03
Covid-19
-
Vad är coronavirus?
Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos olika djurarter. Endast ett fåtal virustyper kan smitta mellan djur och människor. Det finns idag sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna sars- och mers-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19. Läs mer om sjukdomsinformation om coronavirus.
-
Vad är covid-19?
WHO har beslutat att covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.
-
Vad skiljer covid-19 från säsongsinfluensa?
Det är svårt att jämföra en helt ny sjukdom, exempelvis covid-19, med säsongsinfluensa. Sammanfattningsvis kan man säga, utifrån vad vi vet idag, att de liknar varandra på många sätt med liknande symtom. De allra flesta blir lindrigt sjuka, men en liten grupp får en mycket allvarlig sjukdom och dödsfall förekommer för både säsongsinfluensa och covid-19.
Däremot kommer covid-19 drabba betydligt fler i en befolkning där den sprider sig. Den snabba och breda smittspridningen beror på att ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet (ett skydd) mot denna nya virusvariant. Man kommer att se fler sjuka och fler som behöver sjukhusvård.
Säsongsinfluensan som återkommer varje år, har däremot cirkulerat i samhället under en lång tid. Därför har skyddet mot olika varianter av influensavirus kunnat byggas upp i befolkningen. Dessutom finns vaccin och läkemedel mot säsongsinfluensan
-
Vilka är symtomen på covid-19?
De symtom som rapporterats är framförallt feber och hosta. Även andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk är vanliga symtom. De flesta får lindriga besvär som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation.
Tiden från det att man smittas till dess man blir sjuk (inkubationstiden) bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar, de flesta insjuknar efter ca 5 dagar. Enstaka fall kan möjligen avvika från dessa mönster.
Det är mycket viktigt att stanna hemma när man känner sig sjuk. Om man inte klarar sig med egenvård i hemmet ska man ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.
-
Hur smittar covid-19?
Coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand genom kontakt med droppar och sekret från luftvägarna. Överföring av droppar och sekret kan ske direkt från hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta, eller vid kontakt mellan personer, så kallad direkt kontaktsmitta.
Det är fortfarande oklart om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridning av covid-19.
Genom att tvätta händerna och undvika att röra vid ansiktet samt att undvika nära kontakt med sjuka människor minskar risken för smitta.
-
Hur många är sjuka i Sverige?
Aktuell statistik över antalet bekräftade fall av Covid-19, både i Sverige och globalt, finns på vår webbsida om Antal fall av covid-19. Antalet bekräftade och misstänkta fall förändras ständigt, allteftersom personer söker vård och undersöks för viruset.
Fram till den 12 mars 2020 gjorde man provtagningar och smittspårningar av alla misstänkta fall bland resande från riskområden till Sverige. Från och med den 13 mars 2020 prioriterar sjukvården provtagning av följande två grupper:
- Personer som är i behov av vård på sjukhus.
- Personal inom sjukvård och äldreomsorg med misstänkt covid-19.
Det betyder att antalet rapporterade fall är lägre från den 13 mars, och att siffrorna före och efter den förändrade provtagningsrutinen inte är jämförbara.
Denna sjukdom där många har mycket milda symtom medför en omfattande underrapportering. Det finns alltså betydligt fler fall än vad som har rapporterats. Punktinsatser görs för att undersöka hur sjukdomen är spridd i landet, till exempel testas insamlade influensaprover även för covid-19.
Just nu är målet med att samla in data, att få kunskap om hur sjukdomen sprids i landet och hur den belastar sjukvården.
-
Finns det några särskilda riskgrupper?
Eftersom viruset är nytt vet vi inte tillräckligt om vilka grupper som är extra utsatta för svår infektion av det nya coronaviruset och i vilken utsträckning dessa personer är utsatta. En genomgång av tillgängliga studier kopplade till utbrottet av covid-19 visar dock att hög ålder är den främsta riskfaktorn och är därmed en riskgrupp.
Personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabetes är också något överrepresenterade bland de svåra fallen.
Däremot finns personer med astma, allergi eller njursjukdom inte med som riskgrupper i studierna, det är oklart i vilken utsträckning dessa grupper har studerats och därmed är det svårt att helt utesluta att de inte har ökad risk. Om du eller ditt barn har sjukdom som som generellt innebär ökad risk vid infektioner, till exempel nedsatt immunförsvar bör du rådgöra med din behandlande läkare om du har frågor kring din behandling eller vad du kan göra om för att minska risken kopplad till sjukdomen covid-19.
Studien från Kina visar att det trots allt bara är en mycket liten andel av identifierade riskgrupper som drabbas av svår infektion. Det är idag svårt att veta om det skulle se likadant ut i Sverige. Rapporter från Italien talar för att äldre personer över 85 är den mest utsatta gruppen.
-
Ingår gravida i riskgrupperna?
För närvarande finns det endast begränsad information om coronavirussjukdomen covid-19 och graviditet. Vi rekommenderar att den som är gravid vidtar samma försiktighetsåtgärder som med alla smittsamma sjukdomar.
-
Vilka personer bör testas för det nya coronaviruset?
Sjukvården prioriterar provtagning för följande två grupper:
- Personer som är i behov av vård på sjukhus.
- Personal inom sjukvård och äldreomsorg med misstänkt covid-19.
Syftet är att skydda de mest utsatta grupperna i samhället från smitta.
Alla som är sjuka i förkylning eller influensaliknande symtom ska vara hemma för att inte riskera att sprida smittan vidare till andra. Denna grupp prioriteras inte för provtagning.
Det är smittskyddsläkaren i varje region som vid behov samordnar regionala och lokala anpassningar av provtagningar.
-
Finns det självtester för covid-19?
Det finns självtester för covid-19 som tillverkare marknadsför för användning i hemmiljö. Vi rekommenderar inte dessa självtester i nuläget.
Anledningen är att tillförlitligheten hos självtesterna är avsevärt lägre än hos sjukvårdens tester. Metoderna som används inom vården är nära hundraprocentiga i såväl sin exakthet som känslighet. Där används förutom provsvar också kliniska observationer, patienthistorik och epidemiologisk information för att ställa en tillförlitlig diagnos. Ett självtest kan på grund av låg känslighet, liksom om det är taget i fel fas i infektionsförloppet, visa att du inte har covid-19 trots att du i själva verket har det.
I nuläget är informationen om självtesternas exakthet och känslighet begränsad, och det finns inga publicerade fakta kring hur bra självtester fungerar för att diagnostisera covid-19-infektion.
-
Skyddar munskydd mot covid-19?
Nej, munskydd skyddar inte den som är frisk mot covid-19. Däremot kan den som är sjuk till viss del skydda sin omgivning från att vätskepartiklar sprids vid till exempel hosta och nysningar.
-
Kan man smittas flera gånger av det nya coronaviruset?
Det är oklart hur länge man kommer att vara immun. Utifrån tidigare erfarenheter så är bedömningen att immuniteten varar så länge att man inte kommer att smittas fler gånger under en och samma säsong.
-
Hur sjuk blir man av covid-19?
De allra flesta som smittas blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva, men vissa drabbas av allvarligare sjukdom som lunginflammation. Kunskapen om viruset utvecklas hela tiden.
-
Hur länge är man sjuk av covid-19?
Den kunskap vi har om hur länge covid-19 varar, kommer från WHO:s rapport "Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)". Där anges att de flesta personer som fått lindriga sjukdomssymtom (feber och hosta) blev friska efter två veckor. För de som blev allvarligt sjuka tog det mellan tre och sex veckor innan de var friska igen.
De som blev allvarligt sjuka hade andningssvårigheter (snabb andning och låg syresättning av blodet). En del av dem behövde intensivvård, till exempel med respirator. Dessa allvarliga symtom kom vanligen en vecka efter insjuknandet.
-
Hur drabbas barn av covid-19?
Barn har endast utgjort en liten andel av de sjukdomsfall av covid-19 som rapporterats. Det finns studier som visar att barn som smittas får mycket milda symptom. Det finns i dag liten kunskap om hur stor spridningen är mellan barn, och det saknas fortfarande rapporter om omfattande smittspridning i barngrupper.
Även om barn har milda symtom kan de, liksom vuxna med symtom, smitta andra. Det är därför viktigt att barn som är förkylda eller har feber inte träffar äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.
Kunskaper om det nya coronaviruset tillkommer varje dag och vi följer kunskapsläget noga.
BRIS har information om hur du som förälder kan prata med ditt barn om oro för covid-19.
-
Finns det vaccin eller behandling mot covid-19?
Det finns i nuläget inget vaccin och inget godkänt läkemedel mot covid-19. Behandling som ges vid svårare sjukdom är inriktad på att stödja funktionen hos lungor och eventuellt andra påverkade organ.
Internationella studier av olika typer av läkemedelsbehandlingar pågår och forskning sker kring utveckling av ett vaccin.
Läkemedelsverket i Sverige samarbetar med läkemedelsmyndigheter i Europa och andra länder för att bidra till arbetet med att hitta behandlingar och vaccin.
-
Hur stor är dödligheten till följd av covid-19?
Uppskattningarna när det gäller dödlighet är fortfarande osäkra för covid-19. WHO uppskattar i dagsläget att dödligheten är 1–2 procent av de redan infekterade. Den siffran baseras på internationella studier.
Erfarenheten visar att nya sjukdomar brukar ha en omfattande underrapportering. Det kan finnas fler fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att dödligheten kommer att sjunka.
-
Hur många blir friska från covid-19?
Majoriteten av de som smittas blir friska förutom en mycket liten andel personer som kan bli allvarligt sjuka, varav de flesta tillhör någon riskgrupp. Det finns inte några uppgifter om kvarvarande kroniska tillstånd.
-
Hur många har avlidit i Sverige i covid-19?
Antalet personer som har avlidit i Sverige i sjukdomen covid-19 redovisas på vår webbsida Antal fall av covid-19. Sidan uppdateras varje dag. Viss fördröjning i rapportering och komplettering av uppgifter om antal avlidna förekommer.
Smittvägar
-
Smittar covid-19 under inkubationstiden?
Tillgänglig fakta visar att det nya coronaviruset smittar när patienten är sjuk och i samband med insjuknandet. Den kunskap och erfarenhet som vi har just nu visar också att personer inte smittar under inkubationstiden, det vill säga tidsrymden mellan smittotillfället och när sjukdomen bryter ut. De som har varit utsatta för smitta ska dock vara uppmärksamma på tidiga tecken på sjukdom.
Vi grundar vårt ställningstagande bland annat på följande:
- Det finns gedigna vetenskapliga studier och en vetenskaplig utvärdering om coronaviruset som ger sjukdomen sars, som spreds i världen våren 2003. Utvärderingar från det utbrottet, visar tydligt att sars-coronaviruset inte smittar över huvud taget under inkubationstiden. Bland samtliga kända virussjukdomar är det mycket ovanligt att man smittar under inkubationstiden. Däremot smittar många virus i samband med att sjukdomen bryter ut. Mycket tyder därför på ett liknande händelseförlopp även för det nya coronaviruset.
- Många fall av det pågående utbrottet av covid-19 från länder där smittspridning pågår har nu identifierats. Bland dessa fall finns det inga bekräftade beskrivningar om smittspridning under inkubationstiden.
Kunskaper om det nya coronaviruset tillkommer varje dag och vi följer kunskapsläget noga. Om faktaunderbyggda nya uppgifter framkommer som ger anledning till att förändra våra bedömningar kommunicerar vi detta. Folkhälsomyndigheten samarbetar nära WHO i dessa frågor.
-
Kan man bli smittad av en person som har covid-19 men som inte har några symtom?
Det finns en internationell samsyn att epidemin drivs av personer med symtom på sjukdom.
En del som är sjuka har dock bara milda symtom, speciellt i början av sjukdomen. Det är därför möjligt att bli smittad av någon med mild hosta och som inte känner sig sjuk.
-
Om en person i familjen är sjuk - måste alla stanna hemma då?
Nej, så länge syskon eller andra familjemedlemmar inte har symtom kan de göra som vanligt och gå till skola, förskola eller jobb. I familjer eller hushåll där någon är sjuk är det viktigt att vara uppmärksam på symtom. Tänk på vad du kan göra för att inte sprida smittan vidare: Skydda dig själv och andra från smittspridningar.
-
Hur länge kan viruset som orsakar covid-19 överleva utanför människokroppen?
Smittan sprids i huvudsak i nära kontakter mellan människor. Det är ännu inte helt klarlagt hur länge viruset kan överleva utanför kroppen. Forskningsstudier som utförts på närbesläktade coronavirus visar att de kan överleva flera dagar på ytor och föremål men för detta krävs särskilda förhållanden. Överlevnaden påverkas exempelvis av temperatur, solljus och luftfuktighet. Coronavirus är särskilt känsligt för uttorkning. Mängden virus påverkar också hur länge en yta eller föremål utgör risk för smitta. Studierna är främst utförda i laboratorier med kontrollerad luftfuktighet och temperatur och är därför inte jämförbart med miljöer ute i samhället.
En nyligen utförd studie i vårdmiljö där patienter med covid-19 isolerats visar att mindre mängder arvsmassa från virus kan påvisas i den miljön. Fortsatta studier får utvisa om levande virus kan påvisas liksom om smitta från omgivningen utgör en spridningsväg.
Det är alltid viktigt att ha god handhygien och genom att vara noga med att tvätta händerna med tvål och vatten kan risken för smitta minskas. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit vara ett alternativ.
Folkhälsomyndigheten följer noggrant utvecklingen och kunskapsläget kring viruset, bland annat genom samarbete med Världshälsoorganisationen WHO och andra smittskyddsmyndigheter.
-
Vad ska jag tänka på när jag åker tåg, buss och taxi?
När du åker tåg, buss och taxi, följ alltid våra råd om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning. Stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta, hosta och nys i armvecket, undvik att röra vid ögon, näsa och mun.
Du kan även tänka på att hålla avstånd (minst 1 meter) till andra resenärer. Läs webbsidor från de företag som sköter tåg, buss och taxi om de har särskilda rutiner.
Det är fortfarande oklart om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridning av covid-19.
Tvätta alltid händerna efter resa. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
Läs mer på vår webbsida Skydda dig och andra från smittspridning
-
Kan viruset smitta till människa via post och paket?
Kunskap från liknande tidigare utbrott visar att denna typ av virus smittar från sjuka människor och inte genom paket och postförsändelser.
-
Kan covid-19 smitta mellan djur och människa och kan mitt husdjur smittas av viruset?
Det är troligt att en djurkälla från en marknad med levande djur i Kina orsakade några av de första rapporterade mänskliga infektionerna. Några uppgifter om smitta från människa till husdjur finns idag inte beskrivna för covid-19.
-
I vilka länder pågår det smittspridning?
WHO deklarerade den 11 mars 2020 att covid-19 är en pandemi. Det innebär att sjukdomen finns eller kommer att finnas i alla världsdelar. Sannolikt kommer covid-19 att drabba alla världens länder. Det är därför inte längre relevant att ange i vilka länder det pågår smittspridning.
Beskedet från WHO innebär ingen skillnad i hur Folkhälsomyndigheten hanterar sjukdomen. Viktiga åtgärder för att förhindra samhällspridning och skydda riskgrupper görs kontinuerligt. Det innebär heller inte att sjukdomen i sig betraktas som allvarligare.
-
Vad innebär det att vi har en samhällsspridning av covid-19 i Sverige?
Folkhälsomyndigheten ser tecken på att smittan sprids i ett flertal regioner i landet. Det innebär att det finns ett flertal fall där man inte kunnat härleda smittan till resa eller att man varit i kontakt med ett annat känt fall av covid-19. Risknivån höjdes den 10 mars till den högsta – mycket hög risk för samhällspridning i Sverige.
Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du försöka låta bli att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan. Det är viktigt att inte riskera att smitta andra.
Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Vänta minst två dygn efter att du blivit frisk innan du går till jobb eller skola.
Äldre människor har större risk att bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att inte i onödan besöka personer på sjukhus och äldreboenden. Låt bli sådana besök om du känner dig det minsta sjuk.
Du som arbetar med vård av äldre ska inte gå till jobbet om du har hosta eller är förkyld.
Riskbedömningen är gjord utifrån hur läget är just nu i Sverige och världen.
-
Vad innebär smittspårning av personer?
Smittspårning kan ha en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för större utbrott. Den behandlande läkaren är skyldig att dels ta reda på hur en smittad person har blivit smittad, dels ta reda på vem eller vilka andra som kan vara smittade eller har blivit utsatta för smitta.
-
Behöver jag städa eller hantera mina sopor på något särskilt sätt?
I ett hushåll där någon smittats av det nya coronaviruset räcker det att man städar så som man gör i normala fall. Det räcker att använda vanliga rengöringsmedel som säljs i butik. Du kan hantera ditt hushållsavfall, exempelvis använda pappersnäsdukar, som vanligt.
Så kan vi minska smittspridningen
-
Hur skyddar du dig själv och andra?
En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ansiktet (ögon, näsa och mun) samt att undvika nära kontakt med sjuka människor.
Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smittan från att spridas till din omgivning eller dina händer.
Stanna hemma när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
-
Vem ska stanna hemma?
Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du försöka låta bli att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan. Det är viktigt att inte riskera att smitta andra.
-
Hur länge ska jag stanna hemma?
Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Vänta minst två dygn efter det att du blivit frisk, innan du går tillbaka till jobbet eller skolan.
Personer som är 70 år och äldre har större risk att bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att inte i onödan besöka personer på sjukhus och äldreboenden. Låt bli sådana besök om du känner dig det minsta sjuk.
Du som arbetar med vård av äldre ska inte gå till jobbet om du har hosta eller är förkyld.
-
Bör jag som symtomfri jobba hemma?
Vi har nu en spridning av covid-19 i flera delar av Sverige. Vårt råd är därför att du jobbar hemifrån i den mån det är möjligt, i samråd med din arbetsgivare. Syftet är att minska hastigheten i smittspridningen och att hålla nere antalet personer som behöver sjukhusvård. En alltför snabb ökning av antalet smittade skulle innebära en kraftig och svårhanterlig belastning för sjukvården. Genom en långsammare ökning av antalet smittade får sjukvården större möjlighet att upprätthålla sin verksamhet.
-
Nu när det pågår samhällsspridning av det nya coronaviruset, hur ska vi ta hand om och skydda personer som är 70 år och äldre?
Det som är viktigt nu när covid-19 sprids ute i samhället, är att skydda de äldre från smitta. Ha ingen närkontakt med personer som är 70 år och äldre om det inte är helt nödvändigt.
Stanna därför hemma när du känner dig sjuk, även om du bara är lite förkyld. Covid-19 kan ge lindriga symtom som liknar en förkylning, så det är viktigt att vara vaksam.
-
Jag är 70 år, hur ska jag bete mig för att skydda mig nu när det pågår smittspridning ute i samhället?
Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i världen, i synnerhet i Europa. Därför uppmanar vi nu personer som är 70 år och äldre att begränsa sina nära kontakter med andra de kommande veckorna. Det innebär bland annat att man så långt som möjligt ska undvika folksamlingar som kan uppstå i exempelvis kollektivtrafiken, affärer eller offentliga lokaler.
Försök att hålla dig hemma, men självklart finns det inget som hindrar att du går ut och promenerar utomhus, men inte i grupp. Be om hjälp för att göra ärenden, t.ex. att handla mat som innebär en risk för nära kontakter med andra människor.
-
Varför ska undervisningen för gymnasieelever och studenter ske på distans?
Vi rekommenderar gymnasieskolor, universitet, högskolor och vuxenutbildning att bedriva undervisning på distans i stället för i skolans lokaler. Rekommendationen gäller från och med den 18 mars.
Gymnasieelever och studenter är inte i behov av omsorg, till skillnad från barn i grundskolan. De högre utbildningarna samlar också elever och studenter från mycket större upptagningsområden än vad grundskolan gör.
Rekommendationen syftar till att bromsa takten i spridningen av covid-19 i samhället, och att därmed avlasta sjukvården och skydda de mest sårbara från att smittas.
Allmänna sammankomster
-
Vad gäller för stora evenemang?
Regeringen beslutade den 11 mars 2020 att stoppa alla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 500 personer. Syftet är att förhindra tillfällen då ett stort antal människor kommer från olika delar av landet, och kanske också från omvärlden, och samlas på en och samma plats.
Det kan exempelvis handla om demonstrationer, teaterföreställningar eller konserter. Evenemanget ska som regel vara anordnat för allmänheten, eller allmänheten ska ha tillträde dit.
Exakt vilka situationer som omfattas definieras i ordningslagen 2 kap. 1-3 §§. Läs mer på Polisens hemsida nedan.
Begränsade möjligheter till allmänna sammankomster och tillställningar (Polisen.se)
Alla uppmanas att vara uppmärksamma på symtom, även milda, och att stanna hemma om man känner sig sjuk. Det gäller både arbete och privat.
-
Varför just 500 personer?
Åtgärden är väldigt ingripande för enskilda och en inskränkning av grundläggande rättigheter. Det är viktigt att inte ta i mer än nödvändigt och vid bedömningen har flera faktorer spelat in. Större evenemang riskerar att öka smittspridningen eftersom de lockar till sig åskådare från olika delar av landet. Folkhälsomyndigheten har därför bedömt att gränsen bör gå vid 500 personer. Norge valde samma gräns.
-
Vad gäller för evenemang med färre än 500 personer?
Inför alla evenemang och sammankomster med färre än 500 deltagare rekommenderar Folkhälsomyndigheten att arrangören gör en riskbedömning. Bedömningen bör göras enligt den modell som finns på Folkhälsomyndighetens webbplats. Gör den för att utvärdera och åtgärda eventuella risker. Var särskilt försiktig och uppmärksam om du arrangerar seminarier och andra evenemang som involverar hälso- och sjukvårdssektorn eller andra för samhället kritiska funktioner. Det är arrangören som ansvarar för riskbedömningen.
Digitala möten så som Skype-möten eller webbseminarier bör generellt övervägas som alternativ. Vid alla evenemang bör arrangören vara extra noga med att personer med sjukdomssymtom inte deltar och att bra möjligheter till en god handhygien finns.
Vidta följande åtgärder för att minska risk för smittspridning:
- Genomför en riskbedömning.
- Informera om att personer som är sjuka även med lätta förkylningssymtom ska stanna hemma.
- Se till att det finns möjlighet att tvätta händerna med tvål och rinnande vatten. Om det inte går kan handsprit vara ett alternativ.
- Informera om allmänna hygienråd genom exempelvis affischer.
-
Vad gäller för kollektivtrafik, arbetsplatser och skolor?
Kollektivtrafik, arbetsplatser och skolor omfattas inte av förbudet. Folkhälsomyndigheten har gjort bedömningen att det för närvarande fortfarande är viktigt att kollektivtrafiken fungerar och att friska personer kan åka till jobbet och skolan. Det är viktigt att du stannar hemma om du känner dig sjuk.
Information till resenärer
-
Vad gäller vid resa inom Sverige?
Tänk över om resan verkligen är nödvändig, alla behöver hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19 i Sverige. Därför beh��ver alla också tänka igenom om planerade helgresor eller andra resor verkligen är nödvändiga att genomföra. Den som är sjuk ska inte resa alls.
Det finns nu tydliga tecken på att covid-19 sprids i samhället, i synnerhet i storstadsregionerna. Inför ledigheter och under påsken är det viktigt att tänka igenom om planerade resor inom Sverige verkligen är nödvändiga att genomföra. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att man ska tänka igenom om resan till exempelvis storstäderna, till fjällanläggningen eller till någon annan populär semesterort där många människor träffas på samma plats, är nödvändig att genomföra.
Får vi en geografisk spridning över större delar av landet samtidigt riskerar vi att hamna i ett läge där resurser inom exempelvis hälso- och sjukvården är svåra att omfördela.
Utöver den uppmaningen gäller de tidigare rekommendationerna:
- Den som är sjuk ska undvika att ha nära kontakt med andra människor. Det är också vars och ens skyldighet enligt smittskyddslagen att inte utsätta andra för risk för smitta.
- Personer över 70 år bör begränsa sitt sociala umgänge så långt det är möjligt.
- Den som planerar att arrangerar ett evenemang bör göra en ordentlig riskvärdering först, och vidta åtgärder som minskar risken för smittspridning. Evenemang med fler än 500 deltagare är inte tillåtna alls tills vidare.
-
Skulle hälsokontroller av resenärer med flyg från andra länder kunna begränsa smittspridningen i Sverige?
Vi baserar våra rekommendationer om hälsokontroller bland annat på information från WHO och ECDC. Erfarenheter från arbetet med sars visar exempelvis att hälsokontroller av resenärer som anländer på flygplatser inte är någon effektiv åtgärd för att begränsa smittspridning. Det är resurskrävande, och har begränsad möjlighet att identifiera smittade eftersom det bara fångar upp personer som redan har utvecklat symtom. För passagerare på flygplan med symtom på covid-19 finns redan en skyldighet för befälhavaren (flygkaptenen) om informationsplikt till ankommande flygplats.
-
Vilka råd finns det för resa till andra länder?
Det är Utrikesdepartementet (UD) som utfärdar reseavrådan till andra länder.
Med anledning av den omfattande spridningen av det nya coronaviruset och den snabbt föränderliga och osäkra situationen som råder för resande avråder UD från icke nödvändiga resor till alla länder. I länder eller områden där UD sedan tidigare avråder från resor, gäller dessa beslut. Beslut om avrådan togs 14 mars 2020. Avrådan gäller till och med 14 april, varefter en ny bedömning kommer att göras.
Besök UD:s webbplats för att få den senaste informationen, samt om aktuella händelser i utlandet. Du kan även hitta information på UD:s webbplats om nya coronaviruset. Om du inte hittar svar på dina frågor där, kan du kontakta UD:s konsulära enhet på telefon 08-405 5005, eller mejla till ud-kc-resefragor@gov.se
En formell avrådan från att resa till ett land eller region kan göras av UD. Skälen till en sådan avrådan kan till exempel vara politiska oroligheter, våldsamheter, specifika hot men även risk för allvarlig smittspridning. Folkhälsomyndigheten har tät kontakt med UD i frågor som rör smittspridning och konsekvenser av smittspridning.
UD kan avråda från antingen icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. Det finns också situationer där UD inte bara avråder från resor utan även uppmanar svenska medborgare att lämna landet.
Folkhälsomyndigheten ger inte reserekommendationer för enskilda personer eller grupper. Däremot kan Folkhälsomyndigheten ge UD rekommendationer, baserat på den information som vi som expertmyndighet har tillgång till i vårt internationella samarbete och via kontakterna med exempelvis WHO.
Resenären behöver göra en egen bedömning av sitt resande utifrån behovet av att resa och den information om smittspridningen som finns. Information finns tillgänglig på Folkhälsomyndighetens webbplats men även resmålets egna myndigheter eller andra webbplatser tillhandahåller officiell information. Exempel på sådana webbplatser är WHO och ECDC. Här redovisas siffror från respektive land med någon dags eftersläpning från att det länderna officiellt rapporterar.
På International Air Transport Association (IATA) webbplats finns reseinformation från olika länder sammanställd men kontrollera alltid med det land du planerar att resa till eller via. Om du har en nära förestående resa bör du ta kontakt med din researrangör alternativt ditt försäkringsbolag om du har frågor kring om- eller avbokning.
Följ också läget om covid-19 på Folkhälsomyndighetens webbplats under Nyheter samt Reserekommendationer från UD.
-
Vilka regler gäller för att sätta någon i karantän i Sverige?
Att sätta en person i karantän innebär en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen. Eftersom det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 är klassad som samhällsfarlig, kan smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion ta beslut om karantän för friska personer. Det kan handla om att placera personerna i en viss byggnad som kan vara i hemmet, en avgränsad del av en byggnad eller ett område.
Om en mindre ingripande åtgärd kan få samma effekt ska den väljas istället. En sådan åtgärd kan t.ex. vara beslut om förhållningsregler enligt smittskyddslagen. -
Behöver jag vidta några extra åtgärder även om jag känner mig frisk efter en resa?
Nej, men du bör följa de aktuella rekommendationer som gäller i Sverige och framförallt är det viktigt att stanna hemma om du känner dig sjuk. De symtom som rapporterats är framförallt feber och hosta. Även andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk är vanliga symtom. De flesta får lindriga besvär som går över av sig själv med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis andningssvårigheter och lunginflammation.
Tiden från det att man smittas till man blir sjuk (inkubationstiden) bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar, de flesta insjuknar efter ca 5 dagar. Enstaka fall kan möjligen avvika från dessa mönster. Om man inte klarar sig med egenvård i hemmet ska man ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Besök inte någon vårdinrättning utan kontakta alltid 1177 Vårdguiden först.
Övriga frågor
-
Vad gör Folkhälsomyndigheten?
Ett viktigt uppdrag för oss är att ta fram och förmedla vetenskapligt grundad kunskap som förebygger ohälsa och sjukdomar och som ger samhället stöd i arbetet mot hälsohot.
Vi följer noga händelseutvecklingen när det gäller covid-19; genomför mikrobiologiska analyser, gör bedömningar av risker och av hur utbrottet utvecklas.
Sjukvård, regionala smittskyddsenheter och andra aktörer får information om det aktuella läget och vi tar också ställning till vilka åtgärder som är relevanta att genomföra. Ett nära samarbete finns med andra statliga myndigheter (exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] och Socialstyrelsen), de regionala smittskyddsenheterna liksom med Världshälsoorganisationen WHO och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.
Läs mer Folkhälsomyndighetens uppdrag
-
Vad är en pandemi?
En pandemi innebär en omfattande spridning av en helt ny typ av smittsam sjukdom till alla världens kontinenter. Vid en pandemi kommer sjukdomen med stor sannolikhet påverka stora delar av vårt samhälle och världens befolkning.
Det är WHO som deklarerar om en smittspridning bedöms vara en pandemi. Detta gjordes den 11 mars 2020. WHO:s bedömning är baserad på sjukdomens aktuella och potentiella utbredning på global nivå.
I Sverige är det vi på Folkhälsomyndigheten som har ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot enligt IHR (Internationella hälsoreglementet). Vår myndighet är utsedd till nationell kontaktpunkt av regeringen och har en rapporteringsskyldighet till WHO.
-
Om många personer som blir smittade av covid-19 skulle behöva sjukhusvård, hur kommer sjukvården att hantera det?
Det är ännu oklart hur omfattande en spridning skulle bli om sjukdomen fick en etablerad smittspridning i samhället i Sverige. Erfarenheter från influensasäsonger med stort antal smittade i befolkningen och ökat behov av sjukhusvård visar att påfrestning på sjukvården då uppstår med behov av omprioriteringar och samarbeten inom och mellan regioner för ändamålsenlig hantering. Liknande situation kan uppstå om covid-19 får omfattande spridning i befolkningen. Sjukvårdens pandemiplanering kan då behöva användas.
-
Vad innebär det att covid-19 klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen?
Att klassa smittan som allmänfarlig och samhällsfarlig är steg som stärker den svenska beredskapen vid en samhällsspridning av covid-19 i Sverige. Risken för det bedöms för närvarande som mycket hög.
En klassning enligt smittskyddslagen gör det möjligt att vidta de förebyggande åtgärder som är relevanta för att hindra en spridning av smittan i samhället. För allmänfarlig och samhällsfarlig smitta finns möjligheter att besluta om åtgärder som karantän, isolering, hälsoundersökningar vid inresa och avspärrningar av områden. Beroende på vilken åtgärd det gäller, är det antingen smittskyddsläkaren eller vi på Folkhälsomyndigheten som fattar beslut om det.
-
Varför stänger vi inte för- och grundskolorna i Sverige?
Folkhälsomyndigheten bedömer att det i nuläget inte är en betydelsefull åtgärd att stänga för- och grundskolor i Sverige. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att en sådan åtgärd skulle få någon större betydelse. Det finns inte heller några uppgifter som pekar på någon större spridning av covid-19 i skolor någonstans i världen.
Att stänga för- och grundskolor skulle dessutom få negativa konsekvenser för resten av samhället. Exempelvis skulle många föräldrar som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga funktioner, tvingas stanna hemma med sina barn. Känsliga grupper, som mor- och farföräldrar, skulle hos vissa familjer ta hand om barnen.
Andra skäl till att inte stänga en skola är att för många barn är skolan en viktig fast punkt i tillvaron. Innan en skola stängs måste man ha en plan och veta var barnen istället ska ta vägen. Det är dock av vikt att barn och skolpersonal som har begynnande symtom av sjukdom eller är sjuka stannar hemma från skolan.
Det är skolans huvudmän som tar beslut om att stänga skolor. Enligt en ny förordning kan en skolas huvudman behöva stänga en skola på grund av att en stor del av personalen är frånvarande på grund av covid-19 eller efter samråd med smittskyddsläkare. Förordningen gäller till och med den 15 januari 2021.
-
Varför stänger ni inte av skolbarn som har varit i drabbade områden?
Vi bedömer att en avstängning av friska skolbarn inte är en effektiv åtgärd. Det är osannolikt att friska barn skulle orsaka smittspridning. Inget av de utbrott som vi hittills sett av coronavirus har koppling till skolor eller barn. Det finns heller inte några säkra vetenskapliga belägg för att en avstängning av friska skolbarn eller stängningar av skolor skulle minska risken för smittspridning i samhället även om skolbarn var smittade.
Läs mer:
-
Det nya coronaviruset sprids i första hand som en direkt kontakt- och droppsmitta, vad skiljer en droppsmitta från en luftburen smitta?
Så kallad droppsmitta innebär att smittan överförs från droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller kräks. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter. En del av dropparna, så kallade aerosoler, är så små att de följer med luftströmmar något längre. Både större droppar och aerosoler kan smitta den som andas in dem. Viruset som orsakar sjukdomen covid-19 sprids i första hand som kontakt- och droppsmitta och i vissa fall även som aerosol.
Så kallad luftburen smitta utgörs ofta av viruspartiklar som förökar sig i blåsor på huden och virvlar upp i luften. Luftburen smitta kan färdas långa sträckor och ses exempelvis vid mässling och vattkoppor. Även mycket små intorkade droppar kan, om de blir tillräckligt många och håller sig kvar i luften, orsaka luftburen smitta för den som andas in dem. Luftburen smitta utgör en mindre risk utomhus och på platser med god luftomsättning, där dropparna snabbt späds ut.
-
Vad är ett andningsskydd?
Andningsskydd används inom sjukvården i miljöer där det finns risk för att personalen kan smittas av allvarliga sjukdomar. Den typ av andningsskydd som oftast används har inbyggda filter som filtrerar bort smittämnen och andra partiklar från luften som man andas in. För att andningsskyddet ska ge avsedd skyddseffekt måste det anpassas till den som ska använda det. Träning och utbildning i hur man använder ett andningsskydd behövs också.
-
Hur kan ett provsvar som först blev negativt och visar att man är frisk, vid en andra provtagning ge ett positivt svar, att man är sjuk och bär på smittan?
Detta kan hända om patienten blir provtagen innan sjukdom brutit ut, alltså under inkubationstiden och innan några symtom utvecklats. Eftersom inkubationstiden för coronavirus är vanligtvis 2–14 dagar kan det dröja mellan smittotillfället till det att personen blir sjuk. Negativa provsvar under inkubationstiden utesluter därför inte att man är smittad. Om fortsatt misstanke om covid-19 kvarstår bör provtagning upprepas när eventuella symtom utvecklats.
Informationsblad
Folkhälsomyndigheten har tagit fram informationsblad till resenärer på olika språk. Du hittar dem på sidan om informationsmaterial.
1177 Vårdguiden
Privatpersoner hänvisas till 1177 Vårdguiden för rådgivning och hjälp. Du kan också ringa 113 13 om du har frågor om det nya viruset.
Om du är hörselskadad, döv eller har talsvårigheter finns information på 1177 Vårdguiden. Se rubriken ”När du vill ringa 1177 och är hörselskadad, döv eller har talsvårigheter”. Det finns också teckenspråkstolkad information om covid-19 på krisinformation.se