Våren hade precis kommit. Väderleksrapporten hotade med några regnskurar under eftermiddagen,
men när bussen lämnade Genarp på morgonkvisten tittade solen hoppfullt fram.

        Det var Thells buss som körde oss. Som vanligt lika bekvämt och tryggt.
                         
Denna resa hade vi guiden, Annika (hon med nallarna) med. Denna eminenta guide, påläst, kunnig, en bra berättare och dessutom humoristisk. Hur många guider skulle kunna få Genarps- och Veberödsbor att lyssna intresserat när historien om Esarpsmorden berättas.

              Efter en trettio minuters resa upp till Landskrona var alla sugna på en
                                             kopp kaffe och en smörgås...
                                          Vi stannade till vid Citadellet
                              och gjorde ett besök café, Why Not Café.




              Ett cafe´som under några år drevs av Lasse Flinkman (After Dark).
                                Lasse Flinkman gick bort för några år sedan...
...och nu avvecklar efterträdarna verksamheten. En mycket speciell och spännande                         miljö med silversoffa och kristallkronor och mycket mer...
                               Drottning Elisabeth med hund i miniatyrformat

            Resan gick vidare upp efter den skånska kusten till Vikentomater.

                         Här guidades vi runt bland de 5 meter höga plantorna
                                 som dignade av härliga tomater i olika färger.



   Vi fick information om plantering och skötsel av odlingen ägare, Mats Olofsson.

                          Vi förstår snabbt att här ligger mycket arbete nedlagt,
                                  men att det också är ett brinnande intresse.

                                           Avsmakning ingick i besöket.

                              I växthus bredvid hängde delikata jordgubbar


                        och även där fick vi smaka de mest underbara bär.

    När vi lämnade odlingen hade vi välfyllda kassar med bär och grönsaker och                                       munnarna jordgubbsröda. Ett jättetrevlig besök.

                          Färden gick vidare norrut och det tog inte lång stund
                              förrän guiden aviserade lunch på Hovs Hallar.

        Som pensionär på utflykt behöver man inte vara rädd att bli utan föda.


                                Här serverades vi pepparbiff med tillbehör

                       och bjöds på en fantastisk utsikt över Skälderviken.

                        Så blev de då dags att ta oss till resans huvudmål,

                 Birgit Nilssons barndomshem och museum i Västra Karup.


            Vi är ju alla fullvuxna, men vi kanske ändå inte var med på den tid
                                   då Birgit Nilsson hade sin storhetstid.

                                           Birgit Nilssons föräldrahem.

        Det var intressant att med guide få höra berättas om hennes uppväxt
                                    och att gå in i hennes barndomshem.

                    Byggnad som är ombyggd och innehåller idag museum.

Det som ändå imponerade mest, var museet. Ny teknik som möjliggjordeatt höra Birgit Nilsson själv berätta i hörlurar om sitt liv och sina framträdanden. Montrar med scenkläder och smycken. Vi som fort tröttnar på att läsa den långa informationstext som ofta är på våra utställningar kunde här bara lyssna och njuta.


                               Denna byggnad innehåller idag bl.a Café.

                    Här har säkert Birgitt Nilsson hjälpt sin pappa att veva...
                                   Efter avslutat besök gjordes ett kort stopp

                       vid Birgit Nilssons grav på Västra Karups kyrkogård...



                                         Ett besök rekommenderas varmt.

   För att vi inte skulle komma hem hungriga stannade vi till vid ytterligare en                                          trädgårdsodling i trakten av Åstorp
                           där vi dessutom bjöds på hembakt bröd till kaffet.

                                     Bussen väntar på oss för hemfärd... 

 Bussen som körde hemåt var välfylld med grönsaker och plantor och lagom när vi satt oss i bussen kom några regnstänk på vindrutan. En givande dag som fyllt våra sinnen med glädje och trevlig samvaro

                                                    Ett stort tack till:
                          Thells bussar som gav oss en njutbar bussfärd
                         samt vår guide: Annika som förkovrade oss alla!

     Vid pennan, friherrinnan Olsson                  Foto/Redigering, Bertil Thörncrantz

                                                                                                    UPP!